Inte minst Socialdemokraternas kampanjmakare verkar ha noterat det liberala hotet mot fortsatt S-styre i höst. Från att länge ha lagt det mesta krutet på att svartmåla Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch verkar nu ledarsidorna hos Aftonbladet och tidningen Arbetet ha riktat om sina kanoner. Nu är det i stället Nyamko Sabuni som ska skjutas i sank. Socialdemokraterna är rädda. Om Sabuni lyckas rädda Liberalerna kvar i riksdagen kan avgöra valet till Ulf Kristerssons fördel.
Det finns faktiskt mycket som talar för att Nyamko Sabuni kan stiga i popularitet. Hon har kritiserats för att inte vara tillräckligt självsäker i intervjuer, för att be om ursäkt och för att erkänna när hon inte kan en viss sakfråga. Men samtidigt kan det vara så att folk börjar bli lite trötta på självsäkra politiker som rabblar upp talepunkter, men aldrig lyssnar. Sabunis ödmjuka stil kan visa sig ligga i tiden. Hon har en ”diskret charm” som statsvetaren Svend Dahl uttrycker det (Smedjan 4/2).
Det finns också en grupp väljare i Sverige som starkt identifierar sig som liberala. De är inte många men de räcker fortfarande för ett riksdagsparti. Förra valet gick många av dem till Annie Lööfs Centerparti. Nu verkar Centerpartiet vara på väg in i kris. Nyliberalismen med gig-jobb och vinstdrivna koncerner i skolan har fått sig en törn. Priset för elektrifiering utan kärnkraft avskräcker också. Centern får bara drygt sex procent av rösterna i de senaste opinionsmätningarna. Möjligheterna att få gehör för liberal politik för C måste också ses som begränsade i ett samarbete inte bara med Socialdemokraterna, utan också med ett hungrigt Vänsterparti.
Liberalerna blir ett mer intressant parti att rösta på om Moderaterna korar dem till självklar regeringspartner. Det finns större anledning att rösta L om man kan förvänta sig att flera av företrädarna blir statsråd i en borgerlig regering och får ett direkt inflytande över viktiga politikområden. Och maximal liberal effekt nås om Liberalerna är med och beslutar om Sveriges budget. Om Ulf Kristersson deklarerar att han vill styra ihop med L men inte med C lyfter han Sabuni samtidigt som det blir klart att Lööf har målat in sig i ett hörn.
Ändå finns det de som inte vill att Moderaterna rör Liberalerna ens med tång. Minnet av Björklunds helomvändning lever kvar. Men risken för att det skulle upprepas måste sägas vara liten med Nyamko Sabuni. Hon vann ju medlemmarnas mandat, trots hårt motstånd, just för att bilda en borgerlig regering. Liberalerna och Moderaterna har i liberalismen en gemensam grund som M inte delar med till exempel SD. M och L kommer aldrig att vara samma parti men historien visar att man ha lätt att komma överens om sakfrågor. Låt därför Kristersson och Sabuni bli ett team i valrörelsen 2022.