Fastighetsägarna och konsultföretaget WSP genomför regelbundet undersökningar av utvecklingen i ett antal stadskärnor.
Näringslivsbolaget Västervik Framåt vill att Västervik deltar i den här undersökningen för att se om deras arbete med utvecklingen av stadskärnan ger resultat. När de häromåret började intressera sig för att delta inser de att de kan hamna i topp för 2017 års undersökning. Insikten kommer dock lite för sent. Rapporten var redan publicerad, med Falkenberg på första plats.
Det var ju tråkigt, tänkte säkert både Västervik Framåt och de som producerar undersökningen. Men de var inte ledsna så länge. Istället tog kreativiteten över. En sådan här chans till marknadsföring fick de ju inte missa. Man producerade helt sonika en ny rapport, bara för Västervik, där kommunen ligger överst på listan.
Den specialbeställda rapporten spreds sedan av Västervik Framåt. Utan större blygsamhet. En artikel med rubriken ”Västervik bäst i ny mätning av Cityklimatet”, publicerar de på turistbyråns hemsida. I den skriver de att ”Västerviks stadskärna har överlägset bäst omsättningsökning i city 2015/2016 enligt WSP:s och Fastighetsägarnas årliga mätning på de mest betydande citykärnorna i Sverige”. De kommenterar artikeln på sin Facebook-sida: ”Västerviks stadskärna är vinnare igen – ökar mest”. Rapporten resulterar också i att media skriver om saken med liknande budskap.
Häromveckan kom resultatet från årets undersökning. Västervik får nu högst medelmåttiga resultat. Vår stadskärna hamnar på 32:a plats, på den nedre halvan i listan av medverkande städer. Än så länge syns inga pressmeddelanden, artiklar på egen hemsida eller inlägg på Facebook där Västervik Framåt kommenterar resultatet.
I konsekvensens namn hade man kunnat förvänta sig bekymrade miner kring hur de tappat kontrollen över utvecklingen i city. Och att de sätter igång utredningar och krisplaner. Och pressmeddelanden med rubriker såsom Västervik rasar i cityklimatet. Eller Från toppenstad till medelmåtta. Eller det lite mer kvällstidningsmässiga Kris-chock-ras för cityklimatet. Men något sådant har inte synts till. Det är talande för Västervik Framåt.
Branschorganisationer som Fastighetsägarna får såklart mäta vad de vill. Och sprida resultatet som de behagar. Det finns dock problem med undersökningar likt denna. Mätmetoder, avgränsningar och enstaka förändringar över tid kan få stort genomslag på resultatet. Speciellt i en liten ort som Västervik. Med ett så pass begränsat urval blir resultaten osäkra. Och både jämförelser över tid och jämförelser med andra kommuner får ett begränsat värde.
Särskilt problematiskt blir det när ett enskilt år framhävs och läggs fram som något slags bevis på en fantastisk utveckling. Ögonblicksbilden från ett enskilt år i undersökning av det här slaget ger inte mycket till kunskap. Det som kan ge värdefull information är att jämföra utvecklingen över tid. Dels Västerviks utveckling. Dels jämfört med ett genomsnitt av andra stadskärnor. Det kan också finnas ett värde att analysera cityhandelns utveckling jämfört med handeln i stort.
Så Västervik Framåt kan gärna fortsätta att mäta cityklimatet. Och använda resultaten från undersökningen som diskussionsunderlag. Och som ett faktaunderlag kring frågan om deras arbete med utveckling av stadskärnan är effektiv.
Men de behöver också lära sig att hantera fakta på ett bättre sätt. Att inte gallra bort resultat som inte visar vad de önskar. Och att inte bara välja att publicera uppgifter som talar till deras fördel. Denna tendens är inte förvånande, när de har uppdrag att utveckla kommunen och samtidigt sprida reklam om densamma. Och dessutom för sin egen skull vill visa vilka framsteg deras insatser ger.
Men ett bolag som ansvarar för stadsutvecklingen och som till största delen är finansierat med skattemedel behöver sköta det här bättre. Annars riskerar bilden som sprids av Västerviks utveckling att bli felaktig. Dessutom riskerar de att minska trovärdigheten för både sig själva och undersökningarna de använder sig av.