Krav-märkt moderat politik

Förslag. Moderaternas förste vice ordförande Peter Danielsson, partisekreteraren Anders Edholm och andre vice ordförande Elisabeth Svantesson vid en pressträff på torsdagen.

Förslag. Moderaternas förste vice ordförande Peter Danielsson, partisekreteraren Anders Edholm och andre vice ordförande Elisabeth Svantesson vid en pressträff på torsdagen.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2017-09-15 05:50
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Efter några smakprov på Moderaternas nya idéer i form av förslag på inträdesjobb, samt reformer för försvaret och polisen, har nu partiets breda linje presenterats inför arbetsstämman i oktober. Är kursen återigen vänd åt det liberalkonservativa hållet, som så många bekymrat önskat?

Utan partiordförande fick i stället Moderaternas vice ordförande Peter Danielsson och andre vice ordförande Elisabeth Svantesson, tillsammans med partisekreterare Anders Edholm, presentera alla förslag som ska behandlas på stämman. Och det handlade mycket om krav. Inte bara på det offentliga, utan också på människorna som tar del av välfärden.

Kraven riktas till stor del mot asylsökande, som ska omfattas av en integrationsplikt. Det innebär krav på att delta i samhällsorientering och att lära sig svenska, vilket är på samma spår som regeringens utbildningsplikt. Samtidigt höjs kraven på egen försörjning för permanent uppehållstillstånd, och för att bli svensk medborgare krävs kunskaper i svenska.

En ytterligare och mer kontroversiell pusselbit i migrationspolitiken är Moderaternas förslag att EU:s gemensamma asylsystem på sikt ska ersättas med ett nytt kvotflyktingsystem. Det skulle i så fall slå mot de människor som själva tar sig till Europa och söker asyl, utan att man med säkerhet har asylskäl. Som en motvikt till detta föreslås arbetskraftsinvandringen bli smidigare.

En stor del krav riktar Moderaterna också mot elever och skolor, med nolltolerans mot dåliga skolor som inte gör något åt problemen. Eleverna ska dessutom behöva uppfylla högre krav för att få behörighet till gymnasiet, från en grundskola som föreslås blir tio år i stället för nio.

Många krav, men vad lovar Moderaterna att göra i gengäld? Skatter ska sänkas och den offentliga sektorn ska begränsas. En stor del av detta ska göras genom att lägga ned vissa statliga myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen. En del onödiga statliga bolag ska också avyttras. För att kraven på asylsökande och elever ska vara mödan värd för dem ska staten se till att kvaliteten på bland annat skolor och asylboenden är tillräcklig.

Strösslandet av krav och reformförslag från Moderaterna är omfattande och konsekvent. Framförallt vänder sig partiet återigen i en liberalkonservativ riktning, med sänkta skatter och en bättre men mer begränsad statlig apparat. En stor del av ansvaret för sin egen försörjning läggs på dem som tar del av välfärd och bidrag, vilket är fullt rimligt.

Men för att röra sig mot en fungerande politik för en eventuell regering återstår en hel del. Först ska förslagen godkännas av stämman. Sedan måste en tydligare plan fram för hur och när allt ska genomföras och vad det får kosta. Vad prioriteras och vad får vänta? Kraven bör rimligen synkroniseras med kvalitetsgaranti, utlovade resurser och skattesänkningar. Övriga Allianspartier har säkert något att tillägga i den planen.