Så tog tålamodet slut. Efter att ha kämpat i ett och ett halvt år för att få sitt arbetstillstånd förlängt kommer systemutvecklaren Tayyab Shabab att flytta till Berlin, där ett nytt arbete väntar på honom (SvD 1/8). Då en tidigare arbetsgivare till Shabab gjort en försäkringsmiss ansåg Migrationsverket att det fanns grund för att både han och hans fru skulle utvisas. Att misstaget rättades till bekom inte myndigheten. Den stelbenta byråkratin vann och Sverige går miste om en värdefull talang.
Trots den bisarra bakgrunden är Shabab inte det enda exemplet på hur drakonisk lagtolkning riskerar att driva personer med nyckelkompetens ut ur landet. IT-experten Usman Asif, som beskrivs som en oersättlig medarbetare av sin arbetsgivare, hotas även han av utvisning på grund av att Migrationsverket anser att han tagit ut för lite semester. Listan med komptensutvisningar har nu blivit väldigt lång.
På bloggar och diskussionsforum sprids nu varningar bland högutbildade personer med bakgrund utanför EU att inte flytta till Sverige på grund av risken för att bli utvisad för småsaker. Det är människor med spetskunskap inom IT och teknik som Sverige är i skriande behov av. Det är däremot inte konstigt om Sverige väljs bort. De här personernas kompetens är efterfrågad över hela världen, varför skulle de då välja ett land där man riskerar utvisning på grund av en teknikalitet? Migrationsverkets agerande urholkar Sveriges konkurrenskraft.
Ett annat hot mot konkurrenskraften är hamnstrejken i Göteborg. På grund av att fackförbundet Hamnfyran kräver att arbetsgivaren APM Terminals ska teckna ett särskilt kollektivavtal med just dem, trots att det redan finns ett ingånget avtal med Transportarbetareförbundet, så har hamnen varit delvis stängd i flera månader.
Göteborgs hamn är den enda i landet som kan ta emot de största oceangående containerfartygen. När företagen inte med säkerhet kan lasta av och på sina varor väljer de helt sonika att åka någon annanstans. För ett litet exportberoende land som Sverige är det förödande även på kort sikt. Ju längre strejken pågår, desto mer urholkas även förtroendet för att arbetsmarknadens parter klarar av att ta sitt ansvar.
Sveriges konkurrenskraft är beroende av att förändringar sker nu. Lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring måste ändras så att inte teknikaliteter kan vara skälig grund för utvisning och såväl politiker som arbetsmarknadens parter måste se över hur man kan förhindra att enskilda radikala fackförbund skadar hela samhällsekonomin. Om så inte sker kommer Sverige se sig omsprunget av resten av världen.
Nu går Shababs flyttlass till Berlin, där han förhoppningsvis kommer att bli bättre mottagen än i Sverige. Frågan är hur många som hinner följa i hans fotspår.