Regeringen satsar på kommunerna, enligt regeringens eget förmenande. Landets kommuner kan se fram emot tio miljarder kronor extra i permanentat statsstöd, om regeringen får igenom sin budget. Vilket är ungefär lika mycket som staten genom Migrationsverket är skyldig landets kommuner.
Hur vore det om staten betalade av sina skulder till kommunerna innan man försöker göra ett stort nummer av budgetförslaget? Onekligen mera klädsamt, men samtidigt ett erkännande av att det stora flyktingmottagandet medför en stor ekonomisk belastning på mottagarkommunerna.
Ansvaret för att lösa viktiga frågor som boende och skolgång vilar tungt på landets kommuner. Dessutom riskerar kommunernas kostnader för försörjningsstöd öka rejält efter att den tvååriga etableringsersättningen som nyanlända kan beviljas av Försäkringskassan upphör.
Särskilt små kommuner, som länge levt med en vikande arbetsmarknad, kommer inte att klara sig utan ökat stöd från staten. Migrationsverket betalar ut ersättningar till kommunerna för de ökade kostnaderna men utbetalningarna dröjer. I en del fall över nio månader.
Det kan handla om stora belopp. Trelleborgs kommun väntar på 132 miljoner kronor. Migrationsverket hävdar att pengarna finns, men att det är administrationen av kommunernas ansökningar om utbetalningar som tar tid.
Det är bra att Migrationsverket har pengar, men det gör detsamma för kommuner som kämpar med likviditeten. En del kommuner tvingas därför att låna, vilket är en osund utveckling.
Att höja kommunalskatten ger inga snabba pengar, men det är vad som ligger i korten i många kommuner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att kommunalskatten måste höjas med två kronor till år 2019.
Migrationsverkets skuld till Filipstads kommun om 40 miljoner kronor motsvarar en skattehöjning på två kronor. Om inte staten tar sitt ansvar kommer landets kommuner att tvingas beskatta sina medborgare ännu hårdare.
Att dra in på övrig kommunal verksamhet, vilket är alternativet till skattehöjningar och lån, lär vara svårt då det i många skattebetalares ögon direkt ställer migrationskostnaderna mot den dagliga kommunala verksamheten. Frågan är om regeringen verkligen vill lämna över ett så svårt pedagogiskt problem som att förklara för kommuninvånarna att en byskola måste läggas ned för att kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn ökat. Det är den debatten kommunerna får i knäet av staten.
Regeringen måste se till att kommunerna får betalt av Migrationsverket. SKL har föreslagit en modell i vilken ett rejält förskott betalas ut direkt och att slutnotan regleras när ansökan är färdigbehandlad. En sådan modell måste införas omedelbart. Staten måste vara mer varsam med kommunernas ekonomi.