Det pågår ett stort arbete på området i kommunen. Samtidigt pågår en strid om hur det allt sämre resultatet ska tolkas.
Lite tillspetsat kan den låga rankingen bero på att företagsklimatet faktiskt är dåligt, men också på att näringslivet inte fattat hur bra det är. Det senare framförs i regel av politiker och kommunala representanter som tycker att man gör en massa bra saker för näringslivet och som därför tycker att rankingen känns orättvis.
Det gäller inte minst i frågan om kommunal konkurrens, där kommunen rankning i botten antas komma sig av att frågan diskuteras så mycket.
Undersökningen rapporterar mycket riktigt attityder. Därför är det fullt legitimt att fråga sig hur attityderna förhåller sig till verkligheten. Men att kommunen placerade sig på plats nr 287 av 290 i förra årets ranking är ett tämligen unisont besked från företagarna. Inget tyder på att man tar något större skutt uppåt i årets rakning.
I årets enkätsvar svarar 45 procent av företagarna att kommunens verksamheten tränger undan privat näringsverksamhet, jämfört med 16 procent i riket. Det är också ett område som sticker ut i de lokala företagarnas prioriteringar kring vad som kan göras för att förbättra företagsklimatet, jämfört med riket i stort.
Givetvis går det att förändra företagarnas attityder på marginalen med hjälp av dialog och öppenhet. Men för att faktiskt förbättra klimatet behöver den kommunala konkurrensen minska. Det är inte svårare att förstå än så.
Om man nu inte tror på att näringslivets attityder kring företagandet motsvarar en faktisk verklighet så vore det lämpligt att hänvisa till de siffror som visar att kommunens företagsklimat är gott eller att näringslivspolitiken är den rätta. Såsom produktivitetsutveckling, andel sysselsatta i näringslivet, andel aktiva företagare samt nyföretagande.
Det är sådana siffror, både utvecklingen över tid och jämfört med riket i stort, som visar om vi är på rätt spår. Men de positiva siffrorna lyser med sin frånvaro.
Tittar man på de delar av Svenskt Näringslivs undersökning som inte jämför attityder utan statistik så ser det dystert ut för kommunen. Företagandet har minskat stadigt varje år sedan 2014 jämfört med resten av landet.
Samma sak gäller nyföretagsamhet. Det är hårda siffror som borde göra ont värre för kommunens politiker.
En annan vanlig attityd från kommunen är att vi bara behöver ge det lite tid så kommer betygen i rankingen snart bli bättre. Det är sant att det kan ta tid att förändra företagsklimatet. Och möjligen är den inställningen mer relevant idag än tidigare.
Det händer tveklöst mycket på området i kommunen. Det finns sedan förra året en fastställs näringslivsstrategi med tillhörande handlingsplan om 44 punkter.
Dessutom har kommunen, på uppdrag från fullmäktige, nyligen tagit fram en plan för hur vi kan nå upp över plats 50 i Svenskt Näringslivs ranking.
Även den planen innehåller en serie intressanta insatser som kan förbättra företagsklimatet. Det är rekommenderad läsning för alla som intresserar sig för frågan.
Men planen, även om den är godkänd, är inte beslutad att genomföras. Och då återstår frågan om kommunens styrande politiker är beredda att löpa linan ut och faktisk genomföra åtgärderna.
Det verkar långt ifrån säkert. Det finns med andra ord skäl att fortsätta följa både de politiska besluten och de hårda siffrorna i framtiden.