I en uppmärksammad debattartikel varnar en lärare på polislinjen för att han sett studenter som inte vet vad som är personnumret på sina körkort. Ett annat exempel läraren tar upp är poliselever som långt in i utbildningen tror att de ska skjuta berusade personer som vägrar lämna ifrån sig sin spritflaska (Polistidningen 16/5).
Larmet kommer efter att polisutbildningarna i olika steg sänkt kraven på de som antas. Och visst finns det skäl att bli orolig. Som medborgare är vi beroende av kloka poliser med gott omdöme. En polis måste inte bara kunna fatta bra beslut under press. Han eller hon måste också kunna formulera sig klart och korrekt. Annars hotas rättssäkerheten.
Så långt är det bra att polisutbildningarnas utformning och krav debatteras. Men debatten kan inte stanna där. Sjunkande nivå på polisutbildningen bör också ses som ett lackmustest för hur hela utbildningssystemet fungerar.
Idag krävs det skolbakgrund motsvarande teoretiskt program på gymnasiet för att vara behörig till polisutbildningen. Därutöver finns ett särskilt begåvningstest som tagits fram tillsammans med Plikt- och prövningsverket. Resultaten av testet delas in i nio grader där resultat mellan tre och sex indikerar normalbegåvning. Först sänktes lägsta nivån för att få bli polis från fyra till tre. Nu ändras också normeringen. Den baserades tidigare på provresultaten från de sökande under året 2003. Nu ska man i stället utgå ifrån resultaten från de sökande under åren 2019-2021. Förändringen spås innebära att gränsen för vad som bedöms vara normalbegåvning sänks ytterligare. Och om resultaten på de senaste årens intelligensprov i snitt var sämre än de var 2003 säger det mer om hur grund- och gymnasieskolorna har förändrats än om polisutbildningen. Sänkta antagningskrav på polisutbildningen är en följd av generellt sämre prestationer från de sökande, även om dessa formellt sett har mer studier bakom sig.
Den sjunkande nivån bland antagna till polisutbildningen kan därför ses som ytterligare ett lackmustest på utbildningssystemet. Tyvärr är det mycket som pekar på fallande resultat i den svenska grund- och gymnasieskolan. Internationella jämförande test som Pisa och Timms är en form av varningssignaler. Men det finns också många vittnesmål från andra högskoleutbildningar om att till exempel ingenjörsstuderande idag kan mindre matematik eller att lärarstudenter har fått svårare att läsa och skriva. Polisutbildningen är således långt ifrån ensam. Det är också tänkvärt att många av de sökande som kuggar på polisens begåvningstester utan vidare skulle kunna komma in på många lärarutbildningar enbart i kraft av att de på pappret har högskolebehörighet.
Om vi ska ha ett sådant utbildningssystem måste vi nog räkna med att också få dummare poliser. Det må vara en klen tröst men polisyrket följer bara befolkningen i övrigt. Allt fler lär sig allt mindre. Vill vi ha klokare poliser måste vi börja med att ta tag i grundskolan. Kanske genom att införa begåvningstest för skolpolitiker.