På nationell nivå är svaret enkelt. Efter en skakig period under mandatperioden har det senaste året varit en moderat solskenshistoria. Partiet går till val med självförtroende och ambition att göra skillnad. Och en röst på Moderaterna är i praktiken det enda alternativet som garanterat är en röst mot en Socialdemokratisk statsminister efter valet.
Läget i länet komplicerar saken. Moderaterna har skakats av de förtroendeskandaler som följt i spåren av tv-programmet Uppdrag granskning. Där Västerviks ledande moderat Harald Hjalmarsson avslöjades med lögner och att ha förvanskat dokument med tippex.
Det hela blir tyvärr inte bättre av att Hjalmarsson i sitt valmanifest fortsätter komma med påståenden med tveksam sanningshalt. Angående turerna kring Slottsholmen skriver han: ”att jag i media har anklagats för oegentligheter i samband med projektets tillkomst år 2010. De anklagelserna är felaktiga. Något som också visats av den externa granskning en advokatbyrå genomfört på kommunens uppdrag.”
Vi talar alltså om den advokatutredning som riktar svidande kritik mot Hjalmarsson och som konstaterar att han kan ha gjort sig skyldig till kriminella handlingar, när han förvanskat handlingar kring Slottsholmen (vilket därefter åklagaren startat en förundersökning kring). Vi talar om den advokatutredning som dessutom gör sannolikt att Hjalmarsson agerade medvetet och uppsåtligt. Och som kritiserar Hjalmarsson för otydlighet avseende när han agerat som privatperson respektive kommunalråd, samt för olämpliga beteenden i relation till kommundirektören.
Utredningen konstaterar visserligen att den inte funnit bevis för att Hjalmarsson själv skott sig på affärerna, men konstaterar också att vänskapskorruption kan förekomma även utan brottsliga handlingar.
Det är något förbluffande att en ledande moderat och riksdagskandidat så grovt friserar sanningen, i sitt valmanifest. Och i samma andetag ber om väljarnas förtroende.
Till förtroendefrågan hör också den kandidatförsäkran som alla moderater måste skriva under för att få stå på partiets valsedel. I den lovar kandidaten att vara ett föredöme och iaktta god moral. Och accepterar att ta en ”time out” om denna blir föremål för en rättsprocess som riskerar att undergräva förtroendet. Slutligen skriver kandidaten under på att omedelbart avsäga sig sitt uppdrag om man bryter mot dessa regler.
Men lämnat sin plats har Hjalmarsson inte gjort. Trots lögner, tippex och åklagarens förundersökning. Hur det påverkar väljarnas förtroende för honom behöver inte påpekas. Men frågan är större än Hjalmarsson. Moderaterna och övriga partier som använder sig av kandidatförsäkran måste fundera över om det är meningsfullt att fortsätta med det. Om de inte ger effekt när det verkligen behövs kommer dessa uppfattas som låtsaslekar hos väljarna och sannolikt minska förtroendet för partierna.
För borgerliga väljare som värnar etiken är lösningen personval. Det finns anledning att snegla nedåt, snarare än uppåt, i Moderaternas lista. Det finns nämligen en egenhet i hur listorna fastställs, som partiet också kan behöva förändra om väljarnas förtroende ska kunna öka. Rangordningen mellan kandidaterna fastställs enligt partiets regler genom ”sluten omröstning plats för plats”. Det innebär att varje medlem kan rösta på obegränsat antal kandidater. Och det möjliggör att pakter kan skapas mellan två kandidater och deras anhängare, för att tillförsäkra båda en plats högst upp i listan. Det synes vara en delförklaring till att Hjalmarsson hamnade på plats nummer två. Därmed kommer han sannolikt in i riksdagen – om inte tillräckligt många väljare kryssar någon annan kandidat längre ned på listan.
Redan på plats tre och fyra finns intressanta personer att kryssa. På plats tre finns Carl-Wiktor Svensson, virkesinköpare från Högsby, som kallar sig Glesbygdsmoderaten i sin kampanj. Landbygdsfrågorna är viktiga och ligger dessutom rätt i tiden. På plats fyra finns Jörgen Andersson, riksdagsledamot från Västervik. Hans personvalskampanj har präglats av en stor frispråkighet som till stor del kretsat kring det offentligas gränser, etik och intellektuell hederlighet. Skulle någon av dem lyckas med konststycket att ta sig in med kryss är det med ett starkt personligt mandat de åker till riksdagen. Men också med stora förpliktelser att leva upp till det budskap de blivit valda på.
Sverige skulle må bra av många röster på Moderaterna. Länets moderater skulle behöva att många väljare kryssar sin favorit.