På onsdagsmorgonen lyfte ett ukrainskt passagerarplan från Teherans internationella flygplats. Slutdestinationen var Kiev i Ukraina. Men kort efter start kraschlandade flygplanskroppen på den iranska marken. Alla 176 människor ombord omkom.
Alla som dog i kraschen lämnar ett tomrum efter sig, i familjer och lokalsamhällen. De sammanhang de ingick i blir aldrig desamma igen. En social väv rivs upp. Det nya året – det nya decenniet – som firats in över hela klotet kom inte med hopp och lycka till offrens anhöriga. I stället har en tid av smärta och saknad inletts.
De omkomna sörjs över hela planeten, och då inte enbart för att det har blivit en global nyhet. Offren var rotade på många olika platser i vår värld. På passagerarlistan fanns 17 personer som var svenska medborgare eller bosatta i Sverige. Det fanns människor på planet som hade sin hembygd i Afghanistan, Tyskland, Storbritannien och Kanada. Katastrofen med ett ukrainskt passagerarplan i Iran blir på så vis en inrikespolitisk angelägenhet i Sverige, och många andra länder.
Det finns också en hel del som behöver klargöras kring flygkraschen. Här har Sverige en uppgift att trycka på och kräva insyn i haveriutredningen. Det första beskedet från Iran var att det hade inträffat tekniska problem på planet. Senare har det framkommit att iranskt luftvärn i själva verket kan ha skjutit ner det. Den amerikanska tidningen The New York Times har publicerat en film som ser ut att visa hur planet beskjuts. Även Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har sagt att de har uppgifter som pekar på att passagerarplanet som störtade i Iran misstänks ha skjutits ner av iranskt luftvärn, troligen av misstag.
Från svenskt håll har tongångarna varit mer försiktiga. När utrikesminister Ann Linde (S) intervjuades i SVT på fredagsmorgonen var utredningen i fokus, och att den skulle ske med transparens från iranskt håll.
När allt mer pekar på att planet sköts ner bör förväntningen på Iran vara att alla kort läggs på bordet. Om nedskjutningen skedde av misstag bör det direkt erkännas.
Det inträffade i Teheran påminner även om nedskjutningen av Malaysia Airlines Flight 17 över Ukraina med ett ryskt robotsystem. En händelse som det fortfarande har visat sig svårt att bringa full klarhet i, trots att det skedde 2014. Ryssland har hela tiden krumbuktat sig för att undgå ansvar.
Iran får inte undslippa ansvaret, som alltmer pekar på att landet har, för det kraschade passagerarplanet i Teheran. Sverige är också part i målet och statsminister Stefan Löfven (S) har krävt klargörande, vilket kommer att kräva en större beslutsamhet över tid än vad regeringen hittills har visat upp i andra sammanhang. Att de anhöriga får klarhet i vad som har skett är det minsta som kan begäras, med tanke på de förluster av nära och kära som har drabbats människor över hela världen. Inte minst i Sverige.