Till och med välskötta företag jagar kapital. Och med en svag svensk krona är det rea på rea på tillgångar i Sverige. Det gör landet sårbart.
Moderaterna har dock insett faran med att främmande makter kan köpa upp strategiskt viktiga företag till vrakpriser. Efter ett M-initiativ har riksdagen ställt sig bakom en snabblagstiftning för att stoppa utländska direktinvesteringar i eller uppköp av svenska företag som är viktiga för landets säkerhet.
De kanske största uppköpshoten kommer ifrån Kina och Ryssland. Visserligen har inställningen till ryska uppköp i Sverige varit skeptisk under en längre tid, som när ryska intressen ville köpa Saab automobil under förra finanskrisen. Likaså när en rysk oligark år 2017 var spekulant på den gamla ubåtshamnen i Fårösund. Kina har däremot under lång tid okritiskt fått ta över svenska intressen, trots att de många gånger har sammanfallit med den kinesiska kommunistregimens prioriteringar vid förvärv i utlandet. Vi har återigen varit naiva.
Det som gör företagsförvärv potentiellt brännande är att både landets välstånd och säkerhet ligger i potten. Den stora försvarsindustrin, dit Saab i Linköping och BAE Systems i Karlskoga räknas, har alltid varit en garant för landets säkerhet.
Utöver jorden, skogen och stålet är det innovativa bolag och företagare som har byggt den rikedom vi nu har vant oss vid. För över hundra år sedan revolutionerade industrimannen Gustaf Dalén, från Stenstorp i Västergötland, systemet för fyrbelysning och hans Aga-bolag lever kvar än i dag. Och Gustaf de Laval uppfann bland annat separatorn, som blev starten för Alfa Laval och DeLaval. Företag som fortfarande i dag är världsledande. Det gäller således att värna de företag som gör Sverige rikt och säkert. Det handlar då om jättar som AB Volvo, men även alla mindre aktörer.
Blir bolagsvärderingarna väldigt låga riskerar det dock bli ekonomiskt lönsamt för utländska intressenter att köpa företag för att komma åt tekniken och flytta produktionen. Det finns såklart många svårigheter med hur viktiga bolag ska värnas. Insatserna från lagstiftaren får inte leda till ett omfattande förstatligande av näringslivet eller att företagare blir ruinerande när bolag förbjuds att ta in visst utländskt kapital.
Om det i vissa fall ändå bara återstår statligt ägande krävs det tydliga regler för investeringarna och den dagen bolagsengagemanget ska avvecklas. När staten säljer bör det vara till långsiktiga svenska aktörer.
På sätt och vis är den besvärliga situationen resultatet av socialdemokratins högskattepolitik. Hade det enklare gått att bygga förmögenheter i Sverige skulle både småspararen och företagsledaren haft mer kapital som hade kunnat stoppas in i företagen i dag.
Coronakrisen får inte leda till att den produktion och det tekniska kunnande som det har tagit ett århundrade att bygga upp förloras till främmande makter. Det måste finnas en gräns för utländska uppköp.