Den extrema intoleransen ökar. Asylboenden brinner och det sker ett etniskt motiverat hatbrott med flera döda och skadade. Kostnaden för våldet är stor. Mänskliga kostnader i form av lidande för de som drabbas men även den osäkerhet och minskad trygghet som drabbar oss alla. De rena ekonomiska skadorna för extremintolerans går att mäta och de räcker gott för att inse vikten av en lokal handlingsplan innan det händer här.
Rapporten Intoleransens pris, framtagen av Expo och Teskedsorden år 2013, beskriver Kungälvsmodellen och visar att det ofta är få individer som gör stor skada. Modellen syftar till att möta antidemokratiska värderingar hos ungdomar, att de ska inse värdet av att delta i den demokratiska gemenskapen och ge dem motståndskraft mot destruktiva och intoleranta beteendemönster. En liten grupp individer kostade samhället cirka 300 miljoner kronor. De insatser som med stor sannolikhet kvävde denna miljö och därefter fungerade preventivt kostade cirka 13 miljoner kronor. Det gav projektet en vinst på 22 gånger pengarna. Rapporten påtalar vikten av att lokala beslutsfattare intar ett socialt investeringsperspektiv och investerar i förebyggande åtgärder.
Ty ingen ska behöva bli förvånad när det händer i Västervik. Den extrema intoleransen följer en egen logik. Individer som ofta saknar tillit till det demokratiska systemet hittar inspiration, näring och bekräftelse i relativt små och homogena grupper. Ofta påeldade av offentliga aktörer som legitimerar åsikterna. Vi har sett det förr. Byt ut Ny Demokrati mot Sverigedemokraterna. Byt ut vit makt-rörelsen mot dagens internetgrupperingar som kan nå ut överallt.
Dåden bör betraktas som ett symptom på den ökade polariseringen. Den intoleranta minoriteten blir allt mer högljudd och aktiv. Samtidigt är svenskarnas generella tolerans hög och stadigt ökande. Undersökningar visar på att vi kan betraktas som världens mest toleranta land. I extremintoleranta miljöer uppfattas ofta denna uppslutning kring tolerans och mångfald som okunnighet, handlingsförlamning eller ren illvilja. Vilket sannolikt är en nödvändig ingrediens för att få vissa individer att legitimera steget att gå från våldsretorik till våldshandlingar. Mer generell tolerans är således inget botemedel. Stormöten, fackeltåg och manifestationer kommer inte att minska antal dåd. Lösningen ligger i att nå och påverka de extremintoleranta individerna.
Istället för att be alla som röstar på Sverigedemokraterna att fara och flyga eller sätta etiketter på deras människosyn, vilket bara förstärker polariseringen, bör vi tala med dem. Det är lika obekvämt som nödvändigt.
I världens mest toleranta och tillitsfulla land är Sverigedemokraterna, vars grundidéer bygger på intolerans och misstänkliggörande, riksdagens mest osvenska parti. Och de extremintoleranta våldsverkarna står för de mest osvenska av beteenden. Det är hög tid att börja integrera sverigedemokrater och extremintoleranta i den svenska värdegemenskapen.