Det berättar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson på en pressträff (11/2). Partiets integrationskommission har tagit fram tio reformer som kan läggas fram vid ett regeringsskifte.
Att Moderaterna har valt att bli konkreta är välkommet. Däremot fortsätter värderingar och kultur att vara lika svårbeblandade med moderat politik som olja är med vatten.
Människosynen som präglar M-förslagen är att den enskilde vill arbeta bara det lönar sig tillräckligt ekonomiskt. Därför ska mängden bidrag begränsas och det man tjänar på arbete öka. Men problemet är att det finns de som inte vill arbeta av kulturella och värderingsbaserade skäl. Vissa anser att man inte ska ha ett betalt arbete om man är kvinna. Andra vill inte bära vissa arbetskläder, ta i hand eller följa andra seder på arbetsplatsen vilket påverkar både motivationen och möjligheten att arbeta. Vissa vill inte bidra till samhället och då är förmodligen inte Moderaternas jobbpremie lika lockande som bidrag eller kriminalitet.
Det finns fler faktorer som gör att man inte arbetar än åtnjutandet av bidrag. Moderaternas förslag kommer förmodligen att sätta fler i arbete. Men främst kanske de kommer att skilja på de som kommit till Sverige och vill göra rätt för sig och de som inte vill det. De som vill anpassa sig till svenska system, och de som inte vill det. Ju mer politiken strävar efter att maximera fördelarna med att komma in i samhällsgemenskapen, desto tydligare kommer det att bli vilka som inte är intresserade av det.
Hur många dessa personer är, och om det är en påtaglig del som kan påverka det svenska samhällsmaskineriet, är svårt att säga. Gruppen kan ju också, liksom alla andra grupper, nyanseras. Det finns de som aktivt valt kriminalitet och de som bara inte skriver under på de värderingar som det svenska samhället vilar på. Dessvärre är det besläktat att inte skriva under på ett samhälles värderingar och att inte anse landets system vara legitima, ty lagen bygger på värderingarna. Från att inte anse att ett samhällssystem är legitimt är steget till att bryta mot lagen således kortare. Det är en risk man bör beakta.
Politiken har många frågor att besvara eller allra minst diskutera. Hur ska politiken hantera de som inte vill arbeta och som inte vill vara delaktiga i det svenska samhället? Hur gör vi med de stora grupper som tar lagen i egna händer? Lika pressande är exempelvis frågan: hur ska vi förhålla oss till de som arbetar och gör rätt för sig på pappret, men som är emot grundläggande värderingar såsom religionsfrihet, yttrandefrihet och allas lika värde och som samlas kring dessa frågor?
M och alla övriga partier bör därför inte vänta med förslag på hur vi ska hantera kulturellt motiverat avståndstagande från samhället. Särgående värderingar kommer nämligen flyta upp till ytan precis som olja i vatten.