Inte konstigt att brottslighet toppar dagordningen

Att brottsligheten rankas som väljarnas viktigaste fråga är lika tragiskt som förståeligt. Trots statsministerns löften om att vända på varje sten fortsätter det grova våldet att öka.

"Den 22 juli rapporterade SVT att det begåtts 39 dödsskjutningar sedan årsskiftet. Vi tycks alltså vara på god väg att slå förra årets siffror, då 46 personer sköts ihjäl, vilket bara var ett dödsfall från rekordåret 2020", noterar ledarskribenten som inte är förvånad över att brottsligheten toppar väljarnas priolista.

"Den 22 juli rapporterade SVT att det begåtts 39 dödsskjutningar sedan årsskiftet. Vi tycks alltså vara på god väg att slå förra årets siffror, då 46 personer sköts ihjäl, vilket bara var ett dödsfall från rekordåret 2020", noterar ledarskribenten som inte är förvånad över att brottsligheten toppar väljarnas priolista.

Foto: Andreas Hillergren / TT

Ledare2022-07-29 05:01
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Det är första gången som väljarna prioriterar lag och ordning högst på dagordningen, vilket nyligen uppmärksammades i DN (26/7). I den senaste nationella SOM-undersökningen svarade 41 procent att det var deras viktigaste politiska fråga. Med god marginal slår brottsligheten den näst viktigaste frågan, sjukvården, som rankas högst av 33 procent.

Statsvetarna Johan Martinsson och Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet, konstaterar i en rapport för Institutet för mediestudier att detta aldrig har hänt tidigare sedan undersökningarna inleddes 1979. De noterar också det ovanliga i att frågan rankas högst i samtliga befolkningsgrupper utom två. På decimalen viktar 18–35-åringar och 36–49-åringar invandring och integration högre. Men i praktiken ligger brottslighet på delad första plats även bland dem.

Intressant nog, och till skillnad mot vad som ibland framställs i politiska analyser, är kriminaliteten nästan lika viktig för kvinnor som för män. Med 39 procent respektive 43 procent toppar den i båda grupperna.

Det allt kärvare ekonomiska läget under sommaren kan förstås ändra väljarnas prioriteringar innan valet, men tyvärr är den grova våldsbrottsligheten alltjämt aktuell. Den 22 juli rapporterade SVT att det begåtts 39 dödsskjutningar sedan årsskiftet. Vi tycks alltså vara på god väg att slå förra årets siffror, då 46 personer sköts ihjäl, vilket bara var ett dödsfall från rekordåret 2020.

Stockholmsområdet har varit särskilt drabbat, där en gängkonflikt i Södertälje lett till en rad skjutningar, varav tre med dödlig utgång. I Malmö bröts den nedåtgående trenden i juli då tre skjutningar begicks på lika många dagar. Men de gängens våld sprider sig och 14 dödsskjutningar skedde utanför storstäderna under årets första hälft (Expressen 30/5).

Förutom skjutningar har gängkonflikterna också introducerat andra typer av grova brott. SvD rapporterar (27/7) att våldsamma kidnappningar blir allt vanligare. De begås dels som ett sätt att upprätthålla den interna disciplinen genom skräck, dels i jakt på ”snabba pengar”. Samtidigt varnar Polisen (11/7) för att allt fler barn under 15 år begår brott.

Att få bukt med denna typ av grov kriminalitet kommer inte att bli enkelt, men det är möjligt. Erfarenheter från USA och Danmark visar att med rätt resurser och verktyg, tydliga målsättningar och, inte minst, politisk vilja kan kriminella gäng besegras. Inget av detta har dock levererats av de senaste åtta årens socialdemokratiskt ledda regeringar.

Trots utspel om straffskärpningar och fler platser på polisutbildningarna kommer dessa ständigt för sent och först efter initialt motstånd. Socialdemokraterna saknar en verkningsfull plan för brottsbekämpningen. Att döma av väljarnas prioriteringar, kan detta kosta partiet i september. Men det är inget mot vad det kostat brottsoffren.