Trots ett enormt tryck i gruvbranschen med stor efterfrågan på metaller och mineral vill rekordfå gruvbolag prospektera i Sverige, rapporterade Dagens Industri (26/1). De senaste åren har Sverige störtdykt i Fraser Institutes rankning över attraktiva gruvländer. Det är inte konstigt. Utdragna tillståndsprocesser som ofta slutar med avslag gör att Sverige blir mindre attraktivt som gruvnation.
Det finns flera exempel bara de senaste åren på gruvprojekt som fastnat i långa tillståndsprocesser. I höstas avvisades en ansökan från gruvbolaget LKAB i domstol. Anledningen var att gruvbolaget bjöd in alla invånare i Kiruna för samråd om gruvan i stället för bara de med bergvärme. Gruvbolaget Boliden fick häromåret, efter att ha väntat i fyra år, beskedet att regeringen säger nej till företagets koppargruva. En gruva som fått grönt ljus är Beowulf Minings järnmalmsgruva i Kallak, men det med en rad villkor. Även i det fallet fick företaget vänta i flera år.
Sverige skulle kunna bidra mer till klimatomställningen genom en bättre gruvpolitik. För att det ska vara möjligt att nå nettonollutsläpp globalt till år 2050 behövs enligt Internationella energirådet (IEA) sex gånger mer mineral än i dag. Den siffran är betydligt högre för specifika energikritiska metaller. I svensk berggrund finns det flera fyndigheter som behövs för omställningen. Det finns bland annat kobolt, nickel och litium som används för att göra batterier till elfordon och energilagring. Vi har också sällsynta jordartsmetaller som behövs till vindkraft och elmotorer. Koppar används för att leda energi och möjliggör på så sätt betydande utsläppsminskningar.
Sverige har dessutom en av världens mest klimatsmarta gruv- och mineralnäringar. Enligt en rapport från Material Economics är svensk produktion 70 procent mindre utsläppsintensiv än motsvarande internationell framställning. Det gör de internationella utsläppen av koldioxid sex ton lägre per år än vad de skulle varit om Sverige låg på internationell nivå. Genom ökad produktion och mer avancerade fossilfria processer kan klimatnyttan öka till mer än 30 ton fram till år 2045.
Miljöpartiet vill inte att nya gruvor ska starta i Sverige, utan vill i stället satsa mer på att återvinna, och att vi ska sluta konsumera. Återvinning är en viktig del av lösningen men räcker inte på långa vägar. Återvinning av metaller och mineral väntas inte täcka mer än 15 till 26 procent av efterfrågan fram till år 2050, enligt studier som analyserats av Material Economics. Om vi slutade konsumera som Miljöpartiet förespråkar skulle hela omställningen stanna av.
Vi kan vara säkra på att det förblir svårt att starta gruvor i Sverige så länge Miljöpartiet har inflytande. Partiet fortsätter vara ett hot mot den gröna omställningen.