Försäkringskassan har analyserat hur stora de felaktiga utbetalningarna blir till följd av att barnfamiljer flyttar utomlands utan att anmäla det till myndigheten. De årliga utbetalningarna av bidrag till familjer som inte bor i landet uppgår sannolikt till mer än 319 miljoner kronor, enligt rapporten från Försäkringskassan.
Till saken hör att myndigheten bara räknat på 10 av 19 bosättningsbaserade förmåner.
Dessutom har myndigheten bara sett till sina egna utbetalningar. Det finns fler ekonomiska stöd i välfärdssystemet som Försäkringskassan inte har rådighet över. Till exempel försörjningsstöd, som kommunerna ansvarar för.
Orsakerna till de felaktiga utbetalningarna är tudelade men det finns en gemensam nämnare, folkbokföringen. Dels handlar det om att människor inte anmäler sina flyttar och kanske inte en ens är medvetna om att det är ett lagbrott att inte göra det. Dels handlar det om att Sverige har en bristfällig kontroll inom folkbokföringen.
Enligt Riksrevisionen skulle felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet minska om Skatteverket hade tillräckliga resurser att utveckla kontrollen och säkerställde att man har de it-resurser som krävs för att hitta och omhänderta fel på ett effektivt sätt.
Insikten har varit bristande om hur viktigt en fungerande folkbokföring är i ett välfärdsland där många av bidragen är bosättningsgrundande.
Skatteverket tog över ansvaret för folkbokföringen från kyrkan 1991. Talande för myndigheten är att denna 30 år senare fortfarande förlitar sig på samma handläggningssystem som då. I slutet av 90-talet uppstod diskussioner om behovet av ett nytt it-system. Det dröjde till 2007 innan ett nytt började utvecklas, men det är inte färdigutvecklat och används i dag bara till att fördela ärenden till olika handläggare.
Samtidigt har världen blivit mer globaliserad och rörligheten såväl inom som utanför landet har ökat. Skatteverket har i sin årsredovisning för 2019 uppskattat att 195 000 personer är felaktigt folkbokförda. Antalet personer som är folkbokförda trots att personen inte längre bor i landet uppskattades till 65 000 personer 2017. Detta betyder att vi inte kan veta säkert vilka som befinner sig i landet eller inte. Antalet falska identiteter i omlopp är ytterligare ett problem.
För några år sedan blev det återigen straffbelagt att lämna vilseledande uppgifter eller att inte anmäla sin flytt. Anledning till att man först tog bort det var att nästan ingen blev åtalad för folkbokföringsbrott. Problemen har nu blivit så stora att det ansågs motiverat att införa en straffbestämmelse igen. Numera jobbar Skatteverket aktivt med brottsanmälningar.
Än en gång har uteblivna proaktiva åtgärder resulterat i reaktiva sådana, med en enorm uppförsbacke att övervinna och som sannolikt kostar mer än 319 miljoner kronor per år att ignorera.