Anställ personal som sköter föräldrakontakten i stället för lärarna. Det är utbildningsminister Gustav Fridolins (MP) uppmaning tillupp av föräldrakontakter.
Det låter nästan som om Fridolin tagit över Jan Björklunds (L) gamla skolorna. Han tror att det kan minska stressen för lärarna då de slipper en del av kontakten med föräldrarna. Hans tanke är att lärares tid inte ska ätas slogan om att ”lärare ska få tid att vara lärare”. Men med undantaget att Björklund syftade på att lärare borde lägga mindre tid på administrativa resurser. Fridolin vill däremot lyfta bort kontakten med föräldrarna, något som borde ligga på lärarna, till annan personal.
Att använda sig av en utomstående person för att sköta kommunikationen mellan lärare och föräldrar skapar knappast mindre administration för lärarna. Det blir ytterligare en länk som försvårar. Samarbete mellan lärare och föräldrar är viktigt för barnens utveckling. Den sortens kontakt har dessutom förenklats mycket genom den tekniska utvecklingen. De papperslappar som på 90-talet användes för kommunikation har på en del skolor bytts ut mot appar i förälderns telefon. Genom mail och sms kan lärarna meddela föräldrarna om såväl viktiga läxor och prov som skolk. Men med ny teknik är det också lättare för föräldrar att nå lärarna.
Lärare vittnar om föräldrar som inte respekterar arbetstiderna. Som har åsikter om undervisning och läxor, och som tar kontakt med lärarna om kvällarna via telefon eller på sociala medier. Det här skulle dock inte bli bättre av att skolorna skaffar servicepersonal som sköter kontakterna. Det handlar om att flytta makten tillbaka till lärarna. Lärare är inga barnskötare. Deras uppgift är att ge barnen en god utbildning.
Vad svensk skola behöver är ett stort kliv tillbaka från flumskolan, som vuxit fram genom bland annat mer ensamarbete för eleverna, mer elevinflytande och mindre katederundervisning. På det sättet flyttades mer ansvar från lärarna till eleverna. De pedagogiska idéerna vägde tyngre än lärarnas auktoritet.
För att förbättra situationen finns mycket att göra. Lärarna måste få tillbaka sin auktoritet. Det handlar båd om att politiker ska respektera och lyssna på professionen, men också om att rektorer behöver stötta lärare i konfliktsituationer. Dessutom behöver lärare vara redo att axla ansvaret. Målet med att vara lärare är inte att vara en populär kompis. Det är att ge eleverna en bra utbildning. Högre löner är också en viktig del för att höja yrkets status. Systemet med förstelärare är en bit av detta pussel, men behöver utvecklas.
Det finns inga genvägar till att återinföra lärarnas auktoritet. Vägen till ökad respekt för lärarna börjar och slutar i klassrummet.