Så förklaras poängen med jämlikhet i partiets nya underlagsrapport, som en arbetsgrupp har jobbat med sedan 2019. Men ändå handlar det mesta, i både retorik och konkreta förslag, om att begränsa människors möjligheter att själva påverka sin tillvaro.
Kanske mest uppmärksammat i S-rapporten är det grumliga förslaget att införa ett tak på sparande i investeringssparkonto, ISK. Det förklaras inte hur ett sådant tak ska fungera, men S vänder sig emot att det ska gå att spara ihop större belopp till den årliga schablonbeskattningen. Enligt en rapport som S beställt från riksdagens utredningstjänst framgår att det kan handla om ett tak på 100 000 eller 200 000 kronor (DI 2/6). Vinst på belopp över de två taken skulle då beskattas med 30 procent i stället för den lägre schablonbeskattningen.
S får det att låta som att ISK främst gynnar de allra rikaste, men så är det inte. De enkla reglerna gör att många fler har börjat använda sparformen för exempelvis boende eller pension. Enligt rapporten från riksdagens utredningstjänst har drygt 2,5 miljoner personer sparade tillgångar i ISK för upp till 200– 000 kronor. Drygt 700– 000 har sparat mer än så. Dessa personer skulle drabbas av det tak som S-rapporten föreslår.
Socialdemokraternas gospel för jämlikheten tar sig även andra uttryck än beskattning. På skolområdet föreslås olika åtgärder för en ”allsidig elevsammansättning”. Det känns igen från utredningen om en likvärdig skola, som presenterades våren 2020. Problemet är att medveten strävan efter allsidig elevsammansättning kräver att eleverna sorteras in i kvoter utifrån deras bakgrund – familjens socioekonomiska status kan då innebära att en elev inte får gå på en viss skola.
Samma elevsortering föreslås även på gymnasiet, där S-rapporten vill uppdra åt skolorna att aktivt uppmuntra ungdomar från studiesvaga hem att gå vidare till högre utbildning. I stället för att stötta alla elever som är nyfikna på vidare studier ska skolorna alltså sortera ut personer med vissa familjeförhållanden och särskilt uppmuntra dem. Det tycks dessutom gälla oavsett om eleverna själva är intresserade av högre utbildning. För S verkar det vara viktigare att varje persons val gör gott för jämlikhetsstatistiken, snarare än för var och ens egen lycka.
När jämlikheten ska överordnas det mesta blir det närmast omöjligt att förena den med målet att alla också ska ha möjlighet att forma sina egna liv. För det var väl själva tanken bakom jämlikheten? Och om allt från skolgång till sparande ska fösas in i jämlikhetsfåran blir det färre och färre livsval kvar som var och en själva kan bestämma över. Då blir möjligheterna förvisso jämlika, men knappast goda.