Med två år kvar till nästa riksdagsval verkar partierna tro att det redan är över. Partiledarna fokuserar på hur de ska regera och med vilkas stöd. Statsminister Stefan Löfven (S) verkar redan nu vara inställd på att inte vinna nästa val. Det är en sund inställning och han lär knappast bli besviken. Alliansledarna verkar dock ha ställt in sig på att valet redan är vunnet.
Frågan för dem verkar främst bestå i om man ska regera med hjälp av SD, S eller MP. Det är en smula magstarkt i ett läge då partierna fortfarande inte verkar veta vad de vill göra regeringsmakten om de skulle lyckas nå dit.
Detta är förvisso inte unikt för de borgerliga partierna. S och MP har efter två år i regeringsställning fortfarande inte listat ut det. Därför avlöser vansinnesprojekt som storregionsreformen rena rama dagdrömmar som folkhälsominister Gabriel Wikströms (S) utspel om behovet av rättvisemärkt pornografi. Men regeringen är trots allt just det och med det kommer vissa fördelar. Det är huvudsakligen upp till oppositionen att visa att den kan göra något mer och bättre än den rödgröna håglöshet som innehar regeringsmakten. Det har Alliansen ännu inte gjort.
Det talas vitt och brett om att Allianssamarbetet lever – men bara i teorin. En gemensam budget betraktas fortfarande som en stor risk eftersom det är fullt möjligt att den skulle antas av riksdagen. Alliansen skulle på allvar kunna driva regeringen framför sig och tvinga den till en ansvarstagande ekonomisk politik. Istället är man nöjd med att släppa igenom budgetar som är lika röda som Vänsterpartiet. Det lockar inga väljare. Det är aktivitet och egen vilja som vinner val.
Möjligen är det dock så att Allianspartierna inte kan få ihop en gemensam budget. Det knakar rejält i samarbetsfogarna till och från. Migrationsfrågan är ett av de områden där de borgerliga partierna har en större spännvidd än S och MP. Över huvud taget är det dags att svara på frågan: Vad vill Alliansen?
Förtroende går snabbt att förlora men tar tid att bygga. För att vinna väljarnas förtroende behöver arbetet för att ta över regeringsmakten börja på allvar. Vid den här tiden 2004 var förberedelserna i full gång. Inte bara politik togs fram utan praktiska förberedelser för maktövertagandet gjordes på minutiös nivå.
I nuläget verkar det vara oklart till och med vad de i Alliansen ingående partierna vill föra för politik. M har först nu tillsatt arbetsgrupper för att ta fram politik inför valet. De andra partierna är inte mycket bättre.
Att enbart hänvisa till att Alliansen ska hålla ihop efter nästa val räcker inte. För att få väljarnas förtroende krävs en tydlig och konkret berättelse om varför man bör rösta på Alliansen. Och håller inte samarbetet längre bör väljarna få veta det snarast.