Anledningen är dyrare insatsvaror på grund av kriget i Ukraina i kombination med otillräcklig prishöjning i affärerna. (Gröna näringslivsindexet 2, 2022)
Samtidigt håller marknaden på att förändras. Den totala köttkonsumtionen i Sverige ökade länge, men runt 2011 började den uppåtgående trenden att flacka av, och sedan 2016 har köttkonsumtionen börjat minska enligt statistik från Jordbruksverket. Det förklaras som en ”klimateffekt”, en logisk följd av att vanligt folk blir medvetna om vilken klimat- och miljöpåverkan den egna konsumtionen har. Men kanske handlar det även om en ”djureffekt”, där konsumenter börjar uppmärksamma djurhållning och djurvälfärd i lika hög utsträckning som klimat och miljö?
Det ligger i tiden, med tanke på modern forskning kring djurs kognitiva, emotionella och sociala förmågor. Och det finns stöd för det i konsumtionsstatistiken. Svenskarna äter inte bara mindre kött, de är mer kräsna med vilket kött de äter. Jordbruksverket använder måttet svenska marknadsandelar för att ange hur stor del av den inhemska konsumtionen av en vara som produceras i landet. I statistiken syns en tydlig trend: den svenska marknadsandelen för kött började öka ungefär samtidigt som den totala konsumtionen började minska. Svenskarna äter något mindre kött överlag, men en större del av köttet är svenskt. Det finns en logik i detta. Givet att svenskar äter mindre kött för att vi är mer medvetna om problemen med modern djurproduktion letar vi också efter bättre alternativ till det kött vi äter.
Här finns en konkurrensmöjlighet för de svenska bönder som kan marknadsföra sig med god djurhållning. Tyvärr verkar branschorganisationernas instinkt just nu vara den motsatta. En önskan om att konkurrera med billigt importkött från länder med lägre djurskyddskrav har lett till utspel om att försämra djurhållningen för att minska produktionskostnaderna. Sveriges Grisföretagare föreslog för ett antal år sedan att suggor ska kunna hållas i burar, till exempel, och Lantbrukarnas Riksförbund vill begränsa betestiden för mjölkkor.
Både etik, logik och statistik talar emot denna strategi. Att ytterligare begränsa djurs möjligheter att utföra naturliga beteenden är inte rätt väg att gå. Dessutom kommer det inte att leda till bättre lönsamhet för bönderna, för det är inte bara djurhållningen som driver upp kostnaderna i Sverige. Även skatter, anställningskostnader och miljöregler är dyrare här än i andra länder. Och svenska konsumenter verkar prioritera svenskt kött just för att det produceras med högre djurskyddskrav. Framtidens affärsmodell bör därför inte fokusera på att pressa priserna, utan på att lyfta fram de mervärden som konsumenterna är beredda att betala lite extra för.