Högtflygande förväntningar

Efter en lång debatt sade regionfullmäktige ja till affären. KD avstod från att rösta då de ville ha tydligare besked kring det ekonomiska läget och riskerna. V röstade emot och deras representant påminde om affärerna kring flygplatsen i Västervik: Då en liten grupp företagare ville ha en bättre flygplats och en ännu mindre grupp politiker och tjänstemän fick alla andra att tro att beslutet handlade om ambulansflyg.

Det är relevanta invändningar. Ty frågan är om denna affär ska betraktas som en investering eller ett rent näringslivsstöd.

Att det offentliga äger ett flygplatsbolag måste inte vara fel. När den privata marknaden inte vill göra tillräckligt långsiktiga investeringar, eller när det inte går att få avkastning på infrastruktur, kan det offentliga behöva göra investeringar. Annars byggs det inga allmänna nyttigheter såsom vägar.

Det är tydligt att regionledningen gärna vill se köpet som en affärsmässig investering. Budskapet är att beloppet motsvarar ett faktiskt värde. Och regionstyrelsens ordförande har sagt att ”inget går in i driften utan detta är en balansteknisk lösning”. Det må vara korrekt rent bokföringsmässigt. Men om det ska stämma även på sikt måste flygplatsen gå med vinst, behålla sitt värde och dessutom vara möjlig att avyttra. Annars förlorar skattebetalarna pengar.

Men redan själva upplägget av affären är en varningssignal. Hade flygplatsen varit en kassako så hade knappast Kalmar kommun sålt en halva till regionen. Och kommunen tar inte pengarna och stoppar i sin egen kassa. Istället kräver uppgörelsen att köpeskillingen ska gå in i flygplatsbolaget. Det vittnar om att värdet på själva flygplatsen i realiteten är tämligen lågt, liksom det förväntade framtida resultatet.

Bolaget gick mycket riktigt med förlust förra året och i år spås ytterligare förluster. 

Det synes således inte vara någon vidare investering ur ett affärsmässigt perspektiv. Affären ger istället bilden av att Kalmar kommun vill slippa stå med hela risken för bolaget.

Men även om investering brister i affärsmässighet kan den vara samhällsekonomiskt god. Våra gemensamma vägar ger inga direkta intäkter till det offentliga, men är ändå ovärderliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Regionstyrelsens ordförande trycker på att näringslivet efterfrågar en flygplats. Och inte minst Moderaterna stöder köpet på samma grunder. Konsultanalysen i regionens beslutsunderlag kommer också fram till att flygplatsen har ett högt samhällsekonomiskt värde för såväl Kalmar som regionen i övrigt. 

Det mesta talar således för att köpet bör betraktas som ett brett näringslivsstöd, eller möjligen en samhällsekonomisk investering istället för en affärsmässig sådan.

Istället för att tona ned risken för kostnader och kapitalförluster vore det därför bättre att vara tydlig. Och säga att man bedömer att det måste finnas en flygplats i länet och att det får kosta ett antal miljoner om året. Då hamnar diskussionen där den bör vara – hur mycket kostar det att ha en flygplats och hur mycket genererar den genom näringslivets skatteintäkter? Då slipper man framtida svekdebatter när investeringens värde behöver skrivas ned och det krävs nya kapitaltillskott.

80 miljoner kronor är trots allt ingen spottstyver. Åtminstone inte ur skattebetalarnas perspektiv. Därför finns det anledning att granska den samhällsekonomiska nyttan och samtidigt hålla ett öga på kostnaderna för flygplatsen.