Det är resultatet av regeringens politiskt motiverade ingrepp på elmarknaden som kortslutit möjligheterna till stabil energiförsörjning. Hoppen i elpriset beror på att köldknäppen som fortsätter in i februari ökar förbrukningen, samtidigt som det blåser för lite för att vindkraften ska kunna producera tillräckligt med el.
Elbolaget Tibbers vd, Edgeir Aksnes, sade till TT (31/1) att priset beräknades stiga från normala 50 öre per kilowattimme till 250 öre under timmarna med högst förbrukning. Att ingen brist uppstod beror på att Sverige importerar el från våra grannländer. Ändå har oljekraftverket i Karlshamn sedan måndagsnatten satts i beredskap för att undvika effektbrist, då elförbrukningen förväntas öka ännu mer i slutet av veckan (SR 1/2).
Det är uppenbart att Sverige har blivit för beroende av icke-reglerbar elproduktion. Såväl vind- som solkraft har sin plats i systemet, men bör inte bli för dominerande eftersom de bara levererar när solen skiner och vinden blåser. Nu betalar vi priset för den osäkerheten. Att detta skedde bara en månad efter att kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 slutgiltigt stängdes ned vid årsskiftet är knappast en slump.
Ändå har regeringen drivit på för att bygga ut både vindkraftsanläggningar och solceller. Kraftslagen är fortfarande kraftigt subventionerade och det finns förslag om att ta bort regleringar som begränsar utbyggnadstakten. Samtidigt belades kärnkraft under flera år med effektskatt och möjlig utbyggnad har kvästs av det politiska målet om utfasning.
De rusande elpriserna vederlägger också regeringens favoritursäkt. Såväl statsminister Stefan Löfven (S) som energiminister Anders Ygeman (S) har återkommande hävdat att inget problem finns eftersom den totala produktionen i landet är högre än den totala förbrukningen. Det skulle alltså inte råda brist, då det enda som behöver åtgärdas är överföringen mellan landsändar.
I måndags stod det tyvärr klart att så inte är fallet. Dels var priserna ovanligt höga i hela landet samtidigt, dels var priserna i de norra elprisområdena högre än på två års tid. Alltså i just de områden där elproduktionen ska vara som högst och som, enligt statsråden, ska försörja resten av landet med energi när kärnkraften fasas ut.
Elsystemet kan alltså inte ens i dag stabilt förse landet med energi till rimliga priser. Något som drabbar både enskilda medborgare och familjer som ser sina hushållskostnader skjuta i höjden, samt företag som inte kan garantera sin produktion. Hur regeringen har tänkt sig att Sverige därtill ska kunna ställa om såväl transportsektorn som den tunga industrin till eldrift är minst sagt oklart.