I skuggan av en omfattande trygghetskris tuffar regeringens reformtåg på som vanligt. Nu koncentrerar sig statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) på att sänka arbetslösheten genom en rad förslag till budgeten för 2018. Totalt vill regeringen spendera 4,3 miljarder på både gott och ont.
Det bästa regeringen kommer med är lättare beskattning av personaloptioner och en förenkling av alla de anställningsstöd som finns, vilket har efterfrågats av näringslivet. I stället för fem olika typer införs så kallade introduktionsjobb. I och med detta tas bland annat traineejobben bort, vilket dock inte kommer att drabba särskilt många eftersom ytterst få fick några sådana till att börja med.
Den största delen av de 4,3 miljarderna ska gå till regeringens satsning på vuxenutbildning, det så kallade Kunskapslyftet, som ska byggas ut med 18 000 platser till nästa år. Platserna kommer väl till pass då en utbildningsplikt för nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser också införs. För den som behöver utbilda sig men inte gör det kan bidraget dras in.
Att nyanlända som inte kan få jobb ska utbilda sig bör vara en självklarhet. Att det inte har varit så beror på att välfärdsstaten gjort det möjligt att strunta i utbildning och ändå ha en inkomst i form av bidrag. Utbildningsplikt ska därför inte behöva vara en politisk reform, utan en underförstådd överenskommelse mellan nyanlända och staten.
Det finns dock grader av orimlighet i regeringens förslag. I den värre ändan finns bonus för kommuner som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden och CSN-lån för att ta körkort. Kommuner ska alltså uppmuntras att putsa till arbetslösheten i stället för att söka rätt kompetens, samtidigt som körkort slutar vara en personlig investering och prioritering och istället blir något som alla har rätt till. Samtidigt som regeringen med andra handen motarbetar dem som faktiskt kör bil.
Under 2018 ska endast långtidsarbetslösa få ta lån för körkort, men därefter är regeringens plan att unga med gymnasieutbildning också ska inkluderas. Det är riktigt att det kostar mycket att ta körkort, och att många arbetsgivare kräver det. Men att göra det möjligt att ta CSN-lån för detta är att flytta medel som i dag endast är avsedda för utbildning till andra meriterande färdigheter. För körkort är inte det enda som efterfrågas av arbetsgivare. En bättre metod för att sänka kostanden att ta körkort vore att göra det billigare att driva trafikskola.
Att regeringen vill satsa på reformer för att sänka arbetslösheten är inte fel i sig, även om flera förändringar hade kunnat undvikas. De summor som satsas kunde däremot ha gått till det som staten faktiskt ska finansiera, såsom polis och försvar. Men i stället vill Löfven och Andersson snitsla komplicerade vägar runt, under och bakom den så väletablerade tröskeln till arbetslivet. Varför inte bara sänka den?