Men trots det finns det förbättringar att göra i valsystemet för att säkra att varje person kan rösta både hemligt och i trygg förvissning om att rösten räknas. Det krävs noggranna avvägningar för att möjliggöra just det.

Exakt vilka problem som finns med valsystemet har Riksrevisionen nu tagit fram. Rapporten är särskilt angelägen efter den kritik Sverige fick kritik av OSSE efter valet 2018. I valet till Europaparlamentet i maj var det därför för första gången skärmar runt ställningen med valsedlar, för att ingen ska kunna se eller kontrollera vilka sedlar någon annan tar. Det stärkte valhemligheten för väljarna, men innebar i stället andra bekymmer.

I nästan alla kommuner uppstod problemet att väljare dröjde kvar bakom avskärmningen vid valsedelställen för att göra i ordning sitt kuvert för inlämning, i stället för att gå vidare till ett valbås. Det ledde i sin tur till köbildning, vilket gjorde att det tog orimligt lång tid för en person att genomföra hela röstningsproceduren. Det blev dessutom svårare för valförrättarna att ha uppsikt och förhindra sabotage av valsedlarna.

Sådana till synes triviala praktiska frågor är helt avgörande för att ett val ska fungera. Det kan till exempel vara läge att förändra dagens system med ett parti per valsedel, för att säkra valhemligheten utan att behöva använda skärmar för sedelstället. Men för varje förändring kan man också vara säker på att väljarna inte kommer att göra precis som det är tänkt, just för att de flesta är vana vid att röstningen sker på ett visst sätt.

Medborgarna måste uppfatta valsystemet som legitimt, för att sedan acceptera valresultatet och fördelningen i riksdagen. Men även här är det viktigt att hålla anpassningar inom rimliga gränser.

Därför är det oroande att målet att kunna ge ett träffsäkert preliminärt resultat på valnatten prioriteras relativt högt. Riksrevisionen menar att det innebär problem i form av klagomål till Valmyndigheten när det slutgiltiga valresultatet blir för olikt det som spås på valnatten.

Oron att den osäkerheten skulle undergräva legitimiteten är dock knappast befogad – för de flesta är det tydligt att valnattens uträkning är just preliminär. Det viktigaste är då att slutresultatet blir rätt, inte att rösterna räknas snabbare än i dag. Och med tanke på de försenade postsäckarna med röster 2018, vilket ledde till omval i Falun, finns det betydligt större legitimitetsproblem att ta itu med.

Rösträtten värnas bäst genom att se till att alla har goda möjligheter att rösta, och att alla röster därefter räknas i slutresultatet. Viktigast är då att undvika misstag och skandaler, inte att räkna röster snabbare än nödvändigt.