Under förra året avslöjades omkring 60 fall av matfusk I Sverige. Det kan handla om alltifrån att vanliga äpplen märks som ekologiska till att rapsolja, som är tänkt att användas för att smörja maskiner, smaksätts och säljs som olivolja. Det senare gjordes av den italienska maffian. Ett exempel på att fler kriminella organisationer blivit involverade i matbedrägerierna.
I dagsläget är maxstraffet för fusket böter, även om det kan vara hälsofarligt och omsätter mångmiljonbelopp. Framöver ska man dock kunna få fängelse för matfusk. Det säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Gott så.
Ett av förra årets uppmärksammade fall handlade om två företag, gotländska företagen Gothemsgården och Gotland K&D misstänks för att ha fuskat med köttet i flera års tid och sålt hundratals ton felmärkt kött. Utländskt kött såldes som svenskt, och i vissa fall även som kravmärkt. Nu ligger ärendet hos åklagaren. Men straffet kan inte bli mer än böter.
En straffhöjning är nödvändig. Företag som lurar mängder med konsumenter måste få stå sitt kast. Att matfusket ökar är inte så konstigt. Mat har blivit en allt större del av många människors liv och vad man äter är en minst lika viktig statusmarkör som någonting annat. Och kriminella gäng dras dit pengarna finns. Om straffen är för låga i förhållande till hur mycket pengar bedragarna tjänar kommer fusket att fortsätta.
Enligt det nya förslaget ska allvarliga överträdelser kunna ge fängelse i högst två år. Det rör sig bland annat om överträdelser som innebär eller kan innebära en fara för människor eller djurs liv och hälsa, eller som innefattar ett omfattande vilseledande. För mindre allvarliga överträdelser föreslås straffet fortfarande vara böter.
För att konsumenterna ska slippa bli lurade krävs mer än höjda straff. Möjlighet för konsumenter att begära ut skadestånd skulle kunna vara ett alternativ. Det är ju konsumenterna som är offren. Därtill bör dagligvarubutikerna ta ett större ansvar. Coop kom till i slutet av 1800-talet för att stävja matfusk, men företagets egna märken har flera gånger ertappats med att lura konsumenterna. I stället för att lägga ner mer arbete på att bekämpa matfusket fortsätter man med kampanjer mot köttätandet.
Det finns mycket att göra för att stävja matfusket. Som konsument är det svårt att kontrollera varorna och någon ersättning utgår inte heller till den som blivit lurad. För att man ska kunna få skadestånd krävs det att man kan visa att man skadats. Och oftast leder ju inte matfusket till någon större skada för konsumenten på kort sikt, oavsett om det handlar om att man betalar överpris för kött fullt med antibiotika eller köper rapsolja för maskiner från den italienska maffian.
Det är bra att regeringen vill införa fängelse för alternativ. Men arbetet har bara börjat för att stävja matfusket.