I första hand borde politiker dock se över hur väl de förvaltar pengarna som medborgarna redan har betalat in.
Behoven av välfärdstjänster kommer öka under de närmsta åren. Finansdepartementet har beräknat att kommuner och regioner behöver 90 miljarder kronor mer till 2026. Redan i år tvingas fyra av fem kommuner skära ner enligt en enkät från DN (15/10 2019). Orsakerna är bland annat fler barn och äldre i befolkningen. Dessutom upphör statsbidragen för de utplacerade nyanlända.
Det kan vara frestande att, likt Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad, kräva stopp för skattesänkningar i hela landet (DN, 18/2). Men då bör man komma ihåg att våra skattepengar långt ifrån alltid går till välfärdens kärnuppgifter.
Hur skattepengar förspills framgår i en ny bok av Johan Gustafsson: Slöseriet med dina skattepengar – 258 exempel som du inte vill betala för (Ekerlids förlag, 2020). Gustafsson är sedan två år tillbaka verksam som Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening. I boken sammanställs några av hans erfarenheter från det uppdraget. Exempelvis investerade kommunerna Karlstad och Hammarö 250 miljoner kronor i en vindkraftspark 2010. Efter att parken såldes förra året uppgick förlusten till en halv miljard kronor.
Andra slukhål är turistattraktioner. Som Norrköpings utställning sommaren 2018 om superhjältarna i Avengers. Den gick med förlust på tio miljoner kronor. Samma sommar förlorade Jönköping fem miljoner på en egen utställning, men om gladiatorer.
Byggprojekt tenderar också att dra över budget. Rikets dyraste simhall kan snart finnas i Linköping. Efter flera förseningar lånade kommunen i höstas 990,5 miljoner kronor till bygget.
Att kommunpolitiker kan lägga sådana oerhörda summor på projekt beror sannolikt på att det är någon annans pengar. Intäkterna sinar inte eftersom skatten alltid betalas. Många politiker saknar också ett eget intresse i god hushållning eftersom deras inkomst inte är direkt beroende av kommunens balansräkning. Då spelar det mindre roll hur pengarna används.
Dessutom kan utgifter på flera miljoner verka futtiga i jämförelse med kommunens totala omsättning. Men även små projekt kan sammanlagt vara mycket dyra. Det krävs nyktert ansvarstagande från våra folkvalda att förvalta folkets pengar.
Innan politiker börjar höja skatterna eller dra ned på vård, skola, omsorg bör de minimera onödiga utgifter. Särskilt viktigt är detta i goda tider när ladorna är fulla. Om man lättsinnigt spenderar pengarna på skrytbyggen och jippon lär invånarna vänja sig vid denna lyx. Då blir det än svårare att mot protester spara i vargatid.
Självklart är många kommuners finansiella läge svårt, men en hel del är självförvållat.