Social trygghet och säker försörjning var ett av de första områden hon klampade in på, och nog är grundtanken god. Ingen ska behöva arbeta för slavlön. Men en tvingande minimilön som sätts av EU skulle skapa många problem och lösa få i en union där förhållandena mellan olika länder kan skilja sig lika mycket som vädret.
Både i talet och i en debattartikel i DN (14/9) försöker von der Leyen visa respekt för den svenska modellen, där parterna styr lönesättningen utan inblandning från staten. Hon lovar att en EU-gemensam minimilön bara skulle gälla där kollektivavtal inte finns.
Men den stora frågan om hur det ska gå till rent praktiskt kvarstår. I en replik på debattartikeln (DN 14/9) menar de socialdemokratiska europaparlamentarikerna Heléne Fritzon och Johan Danielsson att Sverige skulle behöva upphöja kollektivavtalen till lag. Detta för att de inte ska trumfas av lagen om minimilön för de som står utanför. Det står klart att det knappast är möjligt att tvinga på alla EU-länder en gemensam minimilön utan att det samtidigt undergräver de nationella system som redan finns.
Tråkigt nog för Fritzon och Danielsson har socialdemokratin till stor del sig självt att skylla för att EU-kommissionen nu talar om minimilöner och andra lagar på det sociala området. Det var just Socialdemokraterna och statsminister Stefan Löfven som 2017 drev på för att införa den sociala pelaren i EU. Detta trots att EU-ländernas olika kulturer och system inte alls skulle fungera med gemensamma socialpolitiska lagar.
I von der Leyens linjetal fanns dock även gott om löften och ambitioner inom de frågor där EU gör sig allra bäst. Kommissionen vill bland annat fortsätta riva handelsbarriärer på den gemensamma marknaden och inom Schengensamarbetet. Vidare vill den bevara de goda relationerna med omvärlden och inte minst Storbritannien, samt göra viktiga insatser i migrationsfrågan. På den senare punkten var von der Leyen dessutom välbehövligt tydlig med att varje land förväntas ta sin del av de migranter som kommer till Europa. En del i detta är att kommissionen nu vill upphäva Dublinförordningen, som styr över vilket europeiskt land som ansvarar för att pröva en persons asylansökan.
Något som heller inte får glömmas bort är det EU-gemensamma klimatarbetet. von der Leyen lade här fram skärpta klimatmål – på vägen mot ett klimatneutralt EU 2050 ska utsläppen ha minskat med 55 procent till 2030. Detta, medgav von der Leyen, kan verka för mycket för vissa och för lite för andra, men det viktiga är att alla gör sin del.
Just i sådana frågor – klimat, handel, migration – kan EU ge enorma fördelar. Unionen borde inse att det är här den har sina styrkor, och överge de sociala frågorna.