När man själv äger något – framförallt bostad och mark, men också prylar – myndiggörs människan och incitamentet för att förvalta, utveckla och att ta ansvar ökar. Det gör i sin tur gott för både samhällets gemenskap och tekniska utveckling. Denna historiska lärdom bör vara vägledande även när vi tittar på dagens politik som påverkar enskildas ägande.
Det som nu är på tapeten är frågan om slopat eller icke slopat skärpt amorteringskrav för bolån. Amorteringskravet pausades våren 2020 och Finansinspektionen menar att kravet ska återupptas den 31 augusti i år. Men nu har KD, L, C och SD öppnat för att slopa det skärpta amorteringskravet för gott.
Ett problem med bostadsmarknaden som de flesta partier är överens om är att unga och låginkomsttagare stängs ute från den. Hur det ska åtgärdas råder det däremot delade meningar om. För flera av partierna är ägandet den klämmande punkten. De som vill slopa amorteringskravet menar att det gör det för dyrt för bland annat unga att ta lån, och att de därför hindras från att äga egen bostad.
Motståndare till ett slopat amorteringskrav pekar bland annat på Danmark som tog bort amorteringskravet 2003. Forskaren Claes Bäckmans studier på ämnet har visat att åtgärden inte ledde till en större andel unga på bostadsmarknaden, och att bostadspriserna istället sköt i höjden.
Svaret har varit att Sverige inte kan jämföras med Danmark eftersom de hade amorteringskrav under så lång tid innan avskaffandet och att åtgärden därför berörde nästan alla. I Sverige infördes amorteringskravet 2016, och därför är det unga och låginkomsttagare som drabbats hårdast sedan dess.
Däremot baseras många åsikter på lösa grunder i nuläget. Bäckman säger själv att det är svårt att bedöma tillförlitligheten i studien eftersom det inte funnits någon testgrupp som inte fick slopat amorteringskrav. Även motsatt sida, delvis genom Lars E.O. Svensson, menar att effekterna inte är tillräckligt utredda.
Förra året krävde riksdagens finansutskott att regeringen skulle utreda effekterna av restriktionerna. Men en sådan utredning har inte setts röken av. Den hade definitivt underlättat en bedömning av hur avskaffandet av amorteringskravet skulle kunna påverka Sverige.
Bakom detta gömmer sig också en större konflikt. De rödgröna drivs av att det ska vara lika för alla – oavsett om alla får det bättre eller alla får det lika dåligt. Att privatpersoner äger hus och mark över huvud taget blir också ifrågasatt. Per Bolund (7/2) menade till exempel att markägare inte kan ha rätt att göra vad man vill med den mark man ”förvaltar” om ägd mark. Kontentan var alltså att ägandet egentligen är ett lån från staten.
Hur principen om äganderätt kommer falla ut i just denna fråga återstår att se. Men det kommer vara borgerlighetens ansvar att minnas dess goda effekter och värna dess princip.