Att det krävs en resursstark person för att göra det visar hur bristfällig vanliga medborgares förmåga är att hävda sina rättigheter mot statsmakten.
Det är för dyrt att ta myndigheter till domstol. I civilmål och brottsmål betalar vanligen den förlorande parten båda sidors rättegångskostnader. Men i förvaltningsmål, alltså där en av parterna är en myndighet, gäller generellt sett inte den regeln. I stället står respektive part för sina kostnader, vilka främst går till ens juridiska ombud.
Ersättning anses inte behövas för rättegångskostnader eftersom medborgare ska kunna driva talan på egen hand. Myndigheter ska nämligen vara objektiva i sina bedömningar och förvaltningsdomstolarna har ett långtgående utredningsansvar. Alltså ska de göra det arbete som ett ombud gör i andra mål. Det finns dock ingen garanti för att så faktiskt sker. Ombud behövs för att medborgare ska ha någon enbart på sin sida.
Även då ersättning kan ges, som i skattemål, uppgår den sällan till mer än en bråkdel av processkostnaden. Enligt en rapport från Rättvis skatteprocess (2018) är den genomsnittliga ersättningen i skattemål 13 procent av kostnaden och full ersättning gavs bara i sex procent av fallen.
Som Guillou påtalar krävs det mycket pengar för att driva ett mål. Särskilt om det drar ut på tiden. I skattemål är kostnaderna ofta högre än den skatt som har överklagats. Risken för ekonomisk förlust även vid seger, vid sidan av oron en process medför, avskräcker många från att gå till domstol. Det gör rättvisan i praktiken ojämlik. Förutom att det är fel att alls behöva betala för att tillvarata sina rättigheter.
Att den som förlorar ett mål inte betalar ersättning innebär också att det saknas baksidor för myndigheter att gå till domstol. De kan driva vilka mål de vill med statskassan i ryggen. Detta skapar en osund obalans mellan medborgare och myndighet.
Dessutom möjliggör avsaknaden av baksidor att myndigheter kan försöka ändra juridisk praxis, till och med mot de folkvaldas vilja. Skattejuristerna Linnea Back och Andreas Möller säger till fPlus (18/2) att Skatteverket ibland driver mål utan att vara säker på utfallet. Särskilt Möller, som har jobbat på Skatteverket, anser att det sker systematiskt.
Om så är fallet är det mycket allvarligt. Människor ska inte vara försökskaniner åt Skatteverket. När myndigheter går till domstol ska det vara för att värna rätten, inte sina egna intressen. Det undergräver också vår demokratiska lagstiftningsprocess, om myndigheter på egen hand försöker driva praxis i en viss riktning.
För att medborgare ska kunna värna sina rättigheter måste de kunna få hjälp av kompetenta ombud. Ersättning bör utgå för rättegångskostnader även i förvaltningsmål från den förlorande myndigheten, och myndigheter bör likt åklagare inte få driva mål de inte är övertygade om att kunna vinna.