På Karlstads flygplats står en tank med ett bränsle som kraftigt kan minska flygets klimatpåverkan. Bioflygbränsle framställt på alger eller skogsprodukter kan göra flyget till ett klimatsmart val. Det borde vara bättre än att införa en skatt på inrikes och utrikes flygresor, som regeringen utreder.
Flyget står för mobilitet. Det är inte en tillfällighet att Scandinavian airlines i sina senaste reklamsatsningar fokuserat på två saker. Att flyget ger resenärerna tid över till familj och fritid men också att resandet är en livsstil. 1960-talets välbärgade jetset är nu utbytt mot dag- och veckopendlare som tar flyget till jobbet efter att de lämnat barnen på dagis. På eftermiddagen tar flyget dem hem i tid till att steka blodpudding till middag. Flyget går snabbare än andra transportmedel och gör familjeliv förenligt med yrkesarbete och karriär. Det går att tacka ja till en befordran utan att behöva flytta från Visby, Luleå eller Jönköping till Stockholm, eller tvärtom.
Flyget ger frihet men utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossilt flygbränsle belastar planeten. Det skulle kunna ändras genom att byta ut innehållet i jetmotorernas tankar. Men bioflygbränslets prislapp avskräcker en omställning. Det klimatsmarta valet är ungefär fyra gånger dyrare än vanligt jetbränsle, delvis på grund av att de producerade volymerna bioflygbränsle är små.
När Karlstads flygplats invigde sin stationära tankanläggning för bioflygbränsle år 2014 var det världens första. Nu har världens största flygplanstillverkare, amerikanska Boeing, visat intresse för grön diesel, gjord på vegetabiliska oljor, som släpper ut 50 procent mindre koldioxid än fossila bränslen. Konkurrensen hårdnar.
Norden har förutsättningarna att bli ledande i miljövänligt flygbränsle, enligt Maria Fiskerud vd på Fly Green Fund som är en klimatkompensationsfond för bioflygbränsle dit bland annat den statliga flygplatskoncernen Swedavia är ansluten. Norden har allt som behövs för att driva på omställningen till bioflygbränsle, från en av världens tre producenter till skogsråvara och många miljömedvetna resenärer.
Men Sverige kommer i bakvattnet i jämförelse med både Norge och Finland som har tagit fram strategier för att ställa om till bioflygbränsle. Fiskerud pekar på att det är stora satsningar och för att få investeringar behöver de veta spelreglerna. Ännu går det inte att flyga på bränsle gjort av svenska skogsråvaror och ska det bli verklighet behövs aktiva satsningar.
Bioflygbränslen är klimatsmart och kan skapa arbeten i skogsindustrin. Men regeringens försök att lägga ned Bromma flygplats och deras utredningar om både flygskatt och försvåranden för skogsbruket talar ett annat språk. Att ställa om flyget till miljövänliga bränslen som är kommersiellt konkurrenskraftiga är ett förslag med få motståndare. Trots det har inte den rödgröna regeringen förtydligat Sveriges strategi. Och av statliga institutioner flyger inte ens regeringsflyget på bioflygbränslen från Fly Green Fund.