Den 11 mars 2011 uppmättes, 72 kilometer utanför den japanska kusten, den kraftigaste jordbävningen i landets historia. Med en magnitud på 9.0–9.1 på richterskalan var det även den fjärde kraftigaste sedan moderna mätningar inleddes år 1900. Reaktorerna i kärnkraftverket Fukushima tog ingen direkt skada av jordbävningen, men den efterföljande tsunamin slog ut reservgeneratorerna för ström till kylningen av reaktorerna, vilket ledde till härdsmälta.
Olyckan i Fukushima fick enorma efterverkningar för kärnkraftens ställning i hela världen. I Japan fann en oberoende granskningskommission omfattande brister i säkerhetsarbetet. Det ledde till att samtliga reaktorer hade stängts ned redan ett år senare.
Lika drastiskt agerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel som också hon aviserade ett ”energiwende”: en fullständig avveckling av landets kärnkraftverk. Även Sverige påverkades då lärdomar från olyckan motiverade Strålsäkerhetsmyndigheten att skärpa kraven i implementeringen av så kallad oberoende härdkylning.
Beskedet från den japanska premiärministern (14/7) om att öppna reaktorer kan mot den bakgrunden verka förvånande. Men det ligger i själva verket i linje med etablerad policy. Långt mindre uppmärksammat än nedstängningarna direkt efter olyckan, är att Japan har återöppnat flera av de stängda kärnkraftreaktorerna. Naturligtvis med kraftigt förbättrade säkerhetssystem.
I dagsläget har tio av Japans 33 fungerande reaktorer återstartats och ytterligare sju är godkända för återstart. Redan 2015 slog dåvarande premiärminister Shinzo Abes regering fast att 20–26 procent av energiförsörjningen måste komma från kärnkraft för att landet ska klara klimatmålen. Abe som mördades tragiskt (9/7) då han kampanjade för Kishida inför de stundande parlamentsvalen.
Att Fumio Kishida vill öppna nio reaktorer till innan vintern beror självklart på den pågående energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Det kommer behövas billig och tillgänglig el. Men det skyndar bara på en pågående utveckling. Även opinionen hos det japanska folket har en tydlig positiv trend. Från att över 80 procent stödde en omedelbar nedstängning 2011, gjorde bara elva procent detsamma 2021.
Japan tog ledningen i att stänga ned kärnkraften, men har även föregått resten av världen med att återstarta den. Under det senaste året har såväl Frankrike och Storbritannien som Finland och Schweiz aviserat ny eller återstartad kärnkraft. Svenska politiker bör följa deras exempel. Utan kärnkraft kan vi varken klara klimatmålen eller vinterns elpriser.