FN:s klimatkonferens COP21 är nu igång i Paris. Många länder har skickat regeringschefer och ministrar till Paris för att försöka knyta ihop ett avtal som ska minska utsläppen. Även statsminister Stefan Löfven (S) är på plats. Att klimatavtalet är viktigt för den svenska regeringen råder ingen tvekan om.
Det framgick med tydlighet när de fruktansvärda terrordåden fortfarande pågick i Paris, då vice statsminister Åsa Romson (MP) undrade hur terrordåden skulle påverka klimatförhandlingarna. Och visst, klimatet är viktigt. Fattiga länder drabbas hårt av förändrat klimat som torka och översvämningar. Men Miljöpartiets naivitet lyser igenom när man tror att klimatförhandlingarna kommer göra stora skillnader för klimatet.
Redan innan förhandlingarna har länderna deklarerat sina ståndpunkter. Några större åsiktsförändringar kommer knappast att ske under mötet. Samma problem med att komma till beslut kommer att finnas som under tidigare klimatförhandlingar. Utvecklingsländerna vill inte reglera utsläppen, av rädsla för att minska tillväxten.
Indien är ett av de länder som inte vill låsa fast sig vid några mål på klimatmötet. Detta eftersom landet har ökat sina utsläpp de senaste åren, i takt med att välståndet ökar. Under de senaste tio åren har utsläppen ökat med 70 procent i Indien. Det finns även tecken på att landets mätsystem inte rapporterar alla utsläpp.
Av den svenska regeringens strategi framkommer att Sverige vill att låginkomstländer ska få stöd för att genomföra utsläppsminskningar. För en rödgrön regering är bidrag ofta svaret på ett föreliggande problem. Statsminister Stefan Löfven berättar vid en presskonferens vid toppmötets öppnande att regeringen ska ge ytterligare 250 miljoner kronor i stöd till klimatanpassning i de fattigaste och mest utsatta utvecklingsländerna. Men stöd kan inte helt och hållet förändra klimatet. Så länge det finns en skiljelinje mellan att välja välfärd och klimat kommer inte utvecklingsländerna att välja klimatet.
En kvalificerad gissning är att avtalet COP21 inte kommer att bidra till några dramatiska minskningar av utsläppen. När Kina och Indiens inställning är färdig redan innan förhandlingarna spelar den svenska regeringens förmaningar mindre roll. Det kan vara svårt för många politiker att medge, men Sverige har inte en avgörande betydelse för klimatet. Vad ett land med nio miljoner invånare gör spelar inte så stor roll om resterande sju miljarder människor lever med helt andra villkor.
Alliansregeringen lyckades att öka tillväxten och minska utsläppen samtidigt. På det området är Sverige ett exempel värt att lyfta. Om utvecklingsländerna kan öka sitt välstånd samtidigt som utsläppen minskar kommer det göra många gånger större skillnad än regeringens stödpaket. Men det kräver att man sätter klimatet framför den gröna ideologin.