Att Rysslands invasionskrig mot Ukraina fullkomligt har ritat om den säkerhetspolitiska spelplanen i Europa råder det inte något tvivel om. Inte heller att det kräver en omprövning av den svenska försvarspolitiken. I sitt tal till nationen efter krigsutbrottet (1/3) lovade statsministern att regeringen skulle ta initiativ för att stärka Sveriges försvar.
Den nya enigheten i den svenska opinionen speglas kanske bäst av att till och med kungen valde att uttala sig. Då han överlämnade nya standar till Livregementets husarer på K3 i Karlsborg (TV4 7/3), förklarade han att ”Det som nu händer i vårt närområde har påtagliga konsekvenser också för Sverige. Det understryker allvaret i och betydelsen av den svenska Försvarsmaktens verksamhet”.
Ändå finns oroande tecken på att regeringens omsvängning riskerar att stanna vid högtidsord. Till exempel avfärdade Magdalena Andersson nyligen ett svenskt Natomedlemskap. Samtidigt har försvarsminister Peter Hultqvist varit påtagligt ovillig att diskutera några detaljer om kommande försvarssatsningar (SVT 4/3). Nu har dock ÖB Micael Bydén inkommit med ett förslag till regeringen på hur försvarsförmågan kan stärkas omgående (8/3).
Om Försvarsmakten får mer resurser kan den för det första inhandla nödvändig materiel. Det rör sig dels om att bygga upp lagren av beredskapsvaror som drivmedel, livsmedel, sjukvårdsförnödenheter, reservdelar och tält. Dels om att förstärka stridsförmågan genom mer ammunition och vapen, såsom luftvärnsrobotar, samt fler fordon.
Man vill även höja förmågan specifikt på Gotland genom inköp av fler granatkastarpansarbandvagnar och stärkt pansarvärnsförmåga. Förutom materiel behövs mer personal. Försvarsmakten uppskattar att den med mer pengar kan anställa 2 000 personer.
Resurser är dock inte allt. ÖB skriver även att det finns juridiska hinder för Försvarsmaktens verksamhet som behöver avhjälpas. Särskilt som en snabb upprustning av kapaciteten kommer kräva bland annat lokaler och infrastruktur. Därför önskar Bydén ändringar av både miljöbalken och plan- och bygglagen. Därtill vill han att myndigheten ska få ökad handlingsfrihet att själv stå för nödvändiga beställningar.
Givet det allvarliga omvärldsläget, och den analys som regeringen själv har presenterat finns inget skäl att neka Försvarsmaktens önskemål. Men det måste också gå snabbt. I handlingen varnar ÖB för att det kommer uppstå konkurrens om försvarsmateriel då flera västländer nu rustar upp samtidigt. Då riskerar Sverige att hamna långt ned på prioriteringslistan, vilket kan försena förstärkning trots mer pengar.
Med en färdig plan tillgänglig bör Magdalena Andersson omgående gå från ord till handling, och höja försvarsbudgeten.