I ett reportage i Dagens Nyheter (20/2) går det att läsa om när socialsekreteraren Margareta skulle göra ett omhändertagande av ett barn. Efter omhändertagandet fick hon ta emot hot och glåpord. Molotovcocktails kastades mot Margaretas arbetsplats. Gärningsmännen tog med sig bildäck till hennes arbetsplats som sattes i brand. Margareta fick också den bakre rutan i bilen krossad och inredningen brännskadad. Efter dessa händelser tvingades Margareta att flytta och numera lever såväl hon som hennes döttrar under skyddad identitet.
Margareta är inte den enda offentliganställda som blivit utsatt för hot. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå 2015:12) är kvinnor mer utsatta än män, vilket kan bero på att kvinnor återfinns inom många särskilt utsatta yrken som inom vård och socialt arbete. Utifrån Brå:s sammanställning av olika studier är riksdags- och landstingspolitiker, livsmedelsinspektörer, poliser, socialsekreterare och anställda inom kriminalvården mest drabbade av hot och våld. Även åklagare och anställda vid kronofogden är utsatta yrken.
De grupper som är mest brottsutsatta inom tjänsten är de som sysslar med myndighetsutövning. I Rapporten framkommer att under en period av 1,5 år har 30 procent utsatts för hot, våld, trakasserier eller liknande.
Att arbeta som socialsekreterare för att utreda barn och ungas situation är bland de svåraste uppgifterna inom socialtjänsten. Besluten som fattas kan få stora konsekvenser för barnen, och det kan vara svårt att handskas med upprörda föräldrar. På grund av den höga personalomsättningen på socialkontoren arbetar inte sällan nyutbildade med dessa tunga ärenden. På många socialkontor råder dessutom personalbrist.
I fallet med Margareta ledde hoten, vandaliseringen och mordbränderna till rättegång. När rättegången inleddes hade Margareta inte haft kontakt med sina chefer på flera veckor. Men hon räknade ändå med att någon av dem skulle besöka förhandlingen. ”Rättegången gäller ju inte bara mig utan hela vår verksamhet” sa Margareta. Trots det dök ingen av hennes chefer upp.
För att offentliganställda ska känna sig trygga på sina arbetsplatser behövs en säker arbetsmiljö. Verksamhetschefer bör anstränga sig för att ge en dräglig arbetssituation för de anställda. Det behövs förstås också möjligheter att lagföra personer som hotar och trakasserar offentliganställda. Men samhället måste också agera när personal blir utsatt för den här sortens övergrepp.
Jurist och lektor Maria Steinberg från Örebro universitet säger att svenska arbetsmiljöföreskrifter är inriktade på arbetsmiljöer som industri och byggverksamhet. Det finns föreskrifter om ställningar, truckar och gradsaxar men ingen om psykosocial arbetsmiljö berättar Steinberg i tidningen Publikt (15/2).
Kanske behövs en tydlig ansvarsfördelning för att garantera offentliganställdas personliga säkerhet. Resursbrist och svagt stöd från arbetsgivaren ska inte innebära att anställda måste acceptera hot och kränkningar på grund av sitt arbete.