Lösningen är dock inte att avskaffa friskolor utan att införa ordentlig granskning och uppvärdera ett bildningsideal.
Resultaten kommer från en nyutgiven rapport från Institutet för näringslivsforskning. Författaren, statsvetaren Johan Wennström, konstaterar att både friskolor och kommunala skolor framför allt konkurrerar om elever genom höga betyg eller förmåner såsom gratis körlektioner. Detta går tvärtemot Bildtregeringens, som införde systemet, förhoppningar om att det fria skolvalet skulle driva på faktiska kunskapshöjningar hos eleverna.
Tyvärr verkar svenska elevers inlärning ha försämrats sedan åtminstone år 2000, vilket syns i internationella mätningar såsom Pisa. Samtidigt har elevernas betyg, både i slutbetyg och i nationella prov, ökat. Wennström bedömer alltså att konkurrensen om eleverna genom det fria skolvalet har skapat en omfattande betygsinflation.
Utifrån dessa resultat vore det enkelt att, som många vänsterlutande debattörer gärna gör, döma ut hela det fria skolvalet och friskolorna som sådana. Och borgerligheten drevs onekligen av en missriktad tro på marknadskrafterna som universallösning vid systemets införande.
Men Wennström påpekar också att problemet inte är fritt skolval i sig, utan bristen på ordentliga kontrollmekanismer. Och det är en läxa som de borgerliga har lärt sig.
Under Alliansregeringen togs flera viktiga steg mot stärkt kvalitet i skolan. Bland annat infördes nationella prov i fler ämnen och friskolor blev tvungna att följa den nationella läroplanen. Slutligen grundades en ny myndighet, Skolinspektionen, just i syfte att granska skolornas verksamhet.
Socialdemokraterna står inte heller utan skuld för betygsinflationen. Wennström framhåller att det var det partiet som drev på för att minska betydelsen av kunskap och utvärdering.
Bland annat genom att ersätta Skolöverstyrelsen med Skolverket 1991 som explicit inte skulle ha ett granskande uppdrag och helst ville avskaffa idén om att kunskap kan mätas objektivt. Det var också Göran Persson (S) som skolminister som introducerade tanken på elevcentrerad pedagogik till skillnad från ”auktoritär” traditionell undervisning.
Båda sidor inom svensk politik har alltså bidragit dagens kunskapsbrist och betygsinflation. För att åtgärda problemen bör skolan återgå till mer traditionell undervisning. Det innebär både katederundervisning och lugn och ro i klassrummet så eleverna kan ta till sig kunskapen.
Därtill måste elevernas och skolornas arbete utvärderas bättre. Exempelvis genom extern rättning av nationella prov för att säkra objektiv utvärdering. Proven borde också väga tyngre vid betygssättning.
Att elever och föräldrar fritt kan välja den skola som passar bäst är inte ett problem. Men det kräver skolor som fokuserar på lärande och system för att korrekt kan bedöma deras arbete.