Pressen ökar på de bolagsdrivna friskolorna. I Aftonbladet kräver (31/5) företrädare från LO:s tankesmedja Katalys ett förbud mot vinstuttag. Och det traditionellt sett friskolevänliga Lärarnas Riksförbund tillsatte nyligen (Läraren 28/5) en utredning om hur aktiebolagsformen kan fasas ut ur skolväsendet.
Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, har tilldelats uppdraget och ska även titta på hur skolföretagens vinst uppstår och vilka problem som kan finnas med ägarformen. Hon har fria händer kring att lämna förslag när rapporten ska presenteras i början av nästa år.
Det är självklart inte optimalt att utredningen redan från början utgår ifrån att vinstdrivande företag är skadliga, men i grunden är det rimligt att utreda friskolornas villkor. Att friskolesektorn skulle domineras av stora koncerner var aldrig tanken när reformen infördes 1992. I stället var idealet lärarinitiativ och stiftelser.
Att så inte blev fallet har flera orsaker. På den helt nya marknad som skapades hade elever och föräldrar få tumregler att basera skolvalet på. Därför kan större koncerner med flera skolor ha fått ett övertag genom igenkänningsfaktorn. Därtill finns flera stordriftsfördelar beträffande såväl att få de resurser som krävs för att starta en skola, som hanteringen av byråkrati genom exempelvis centraliserade styrdokument.
Regelverket för friskolor är alltså inte avsett för den verklighet som vi har i dag. Till exempel gäller inte offentlighetsprincipen för bolagsdrivna friskolor, trots att verksamheten finansieras med skattepengar. Att uppdatera reglerna är därför nödvändigt.
Problemen med bolagsdrivna skolor hänger också ihop med skolans problem över lag. När Anne-Marie Pålsson på DN debatt skriver om utredningen (28/5) identifierar hon bland annat att det i skollagen saknas tydliga kunskapskrav. I stället är målkatalogen ”en orgie i floskler och önsketänkande”. Det gör förvisso friskolornas arbete svårt att utvärdera, men är därtill ett av den svenska skolans grundproblem.
Likaså är betygsinflation något som ofta associeras med friskolor trots att det är ett problem i hela skolsystemet. En lösning vore också till gagn för alla elever, oavsett driftsform: återkommande, externt rättade nationella prov som har stor inverkan på slutbetyget.
Att, som Katalys och Lärarnas Riksförbund önskar, förbjuda vinstuttag skulle i praktiken slå ut hela friskolesektorn då den till största delen är bolagsdriven. Det vore ett svårt slag för både lärare och elever. Det innebär däremot inte att dagens regelverk bör lämnas oförändrat. Ska friskolorna fortsatt kunna bidra till utbildningsväsendet måste kvaliteten garanteras, så att vi säkert vet att skolan förtjänar vinsten som blir över.