I en granskning har Göteborgs-Posten (29/6) återigen belyst problemet med militanta djurrättsaktivister i Sverige. Bilden som skildras är skrämmande. Det är en ideologisk organiserad brottslighet som riktas mot djurhållare, eller andra som kommer i gruppernas blickfång.
Forskare som arbetar med djurförsök har fått brev med rakblad och hotfulla dekaler nära bostaden. Butiksägare trakasseras. Jägare attackeras. Lantbrukare hotas på den egna gården.
Och förra året fick en lantbrukstopp så allvarliga dödshot riktade mot sin familj att det krävdes polisskydd.
När Polisen i region Väst samordnade insatserna mot den militanta djurrättsrörelsen framträdde också systematiken. Snart kunde brott börja rubriceras som olaga förföljelse. Men mer borde gå att göra. Inte minst behövs straffskärpningar.
Våren 2019 flaggade justitieminister Morgan Johansson (S) för att lagen skulle ses över. Men det dröjde till i slutet av maj i år innan det tillsattes en utredning för att skärpa lagstiftningen för olaga hot och intrång riktade mot lantbruk. Under tiden kan hoten fortgå utan att insatsen höjs för gärningsmännen.
Även principiellt är de militanta djurrättsaktivisternas brottslighet av en art som bör prioriteras. Det som attackeras är lagliga och legitima verksamheter som samhället är direkt beroende av.
Forskning med djurförsök behövs exempelvis för att få fram nya läkemedel, däribland ett vaccin mot covid-19. Och utan lantbrukarna får vi ingen mat. Om människor skräms bort från att verka i lantbruket hotas dessutom en mängd olika politiska mål – som livsmedelsstrategin, totalförsvarsambitionerna och omställningen till bioekonomi.
Och problemen är fler på systemnivå. Hela Sveriges jordbrukspolitiska inriktning sedan EU-inträdet bygger på att svenska lantbrukare ska kunna ta mer betalt för maten de producerar.
Det ska kompensera för höga skatter och fördyrande regler. Det kanske vanligaste sättet att kunna få mer betalt är att skapa en koppling till gården där maten kommer ifrån, genom egna varumärken och gårdsbutik.
Men om djurrättsaktivister hotar lantbrukare som hamnar i deras blickfång kommer bönderna inte vilja visa upp sina gårdar. På det sättet hotar de militanta djurrättsaktivisterna den jordbrukspolitiska modell som Sverige har valt.
En annan sida av hoten mot bönderna är platsen de sker på. Det kan vara på lantbrukarens egen gårdsplan – centrumet för både näringsverksamheten och familjelivet. På en gård ligger sällan djurstallar långt ifrån bostadshus. På ena sidan staketet kan djuren gå, på den andra väntar barnen på skolbussen.
Svenska gårdar behöver tryggas. Det krävs straffskärpningar för att freda lagliga och legitima verksamheter, likt forskning och matproduktion, från den organiserade brottsligheten.