Den förra ledaren kommenterade det gamla vattentornet. Ett annat omtalat och intressant projekt är kvarteret Lejonet, där Länsförsäkringar vill bygga ett hus på den nuvarande parkeringen. Det vore värdefullt om platsen bebyggdes, men det finns samtidigt uppenbara konflikter med omgivningen.
Till skillnad från vattentornet så kan det planerade niovåningshuset påverka grannarna avseende skuggning och insyn så pass mycket att det blir stopp i processen av detta skäl. Rent rättsligt används detta hinder mycket sparsamt. Men ju högre hus som planeras desto större torde risken vara att det stoppas.
Och just höjden leder till att den estetiska frågan åter hamnar i centrum. Ska vi verkligen ha höghus i stadskärnan?
Västervik är känt för sin vackra stadskärna, som minner om tider där staden präglades och byggdes av sjöfart och handel. Stadens skönhet har ett värde i sig självt och gynnar dessutom besöksnäring och boende. Det kulturhistoriska värdet ska förvisso aldrig bli en stoppkloss för utveckling av centrum, med rigorös byråkrati för minsta förändring. Men värdet får inte heller underskattas.
Den utredning som utförts av Kalmar läns museum, med anledning av planerna, visar att platsen är omgiven av byggnader som betraktas som värdefulla eller särskilt värdefulla i kulturhistorisk mening. Det aktuella området har en tämligen enhetlig höjd med två och en halv våning, med undantag av det högre huset längs med Storgatan. Utredningen ser inget negativt med att den aktuella tomten bebyggs, snarare betraktas det som något positivt då det skulle förstärka den rådande gatu- och kvarterstrukturen. Men samtidigt påpekas att det är viktigt att en ny byggnads utseende och storlek anpassas till befintlig bebyggelse, för att inte kulturhistoriska värden ska gå förlorade.
Miljö- och byggnadsnämnden kom med sitt yttrande i ärendet i onsdags. De förordar en begränsning på 20 meter, motsvarande sex-sju våningar. Det är glädjande att politikerna i nämnden inte deltar i tävlingen att gå enskilda entreprenörers önskemål till mötes. Men de tillåter samtidigt ett hus som är två till tre gånger så högt som omgivningen. En allt för tillåtande attityd om man på allvar ska ta hänsyn till befintlig bebyggelse.
Minst lika viktigt är att huset anpassas till den rådande arkitekturen. Att klämma in en nymodernistisk kloss i kvarteret skulle vara respektlöst mot både historien och västerviksborna.
Man bör ha förståelse för de aktörer som vill bidra med utveckling och även deras behov att få ekonomi i projekten. Möjligen blir det dyrare att bygga med samma arkitektoniska kvalitet som befintlig bebyggelse. Sannolikt blir det inte lika kostnadseffektivt att bygga tre eller fyra eller till och med fem våningar, som det blir att plussa på ett antal bostadsvåningar på toppen.
Och det är viktigt att vi möjliggör utveckling och byggande på attraktiva platser i staden. Men att kompromissa med kulturhistoriska och estetiska värden enbart för att gynna projektets ekonomi vore allt för kortsiktigt.