Förslaget blir ytterligare en förstärkning av de förändringar som började gälla tidigare i år – barnäktenskapsbrott och utreseförbud – för att stoppa de hedersrelaterade barnäktenskapen. Men som så ofta är det sällan en komplett lösning att bara skärpa straffen.
Tillsammans med årets lagändringar infördes även en särskild straffskärpningsgrund då ett brott har hedersmotiv, det vill säga att förövaren vill upprätthålla familjens heder. Det kan till exempel handla om att flickor hotas och misshandlas för att de ska hålla sig till familjens normer vad gäller sexualitet och val av partner. Men nu vill utredningen alltså införa en särskild brottstyp för upprepade hedersrelaterade gärningar.
Övergripande gäller det handlingar som går ut på att begränsa en persons frihet och möjligheter att göra egna livsval. Denna nya brottsrubricering har länge varit ett krav från bland annat föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF. I riksdagen är det främst Liberalerna som har varit drivande i frågan, med partisekreterare Juno Blom i spetsen. Blom har tidigare varit nationell samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck vid länsstyrelsen Östergötland.
Att åtgärderna mot hedersförtryck nu kommer på löpande band är välkommet, men det sker årtionden efter att problemet blev välkänt. Dessvärre har det också funnits bromsklossar. Bland annat Vänsterpartiet har ofta undvikit att erkänna hedersförtrycket eftersom det har komplicerat bilden av invandrare som enbart goda människor som flytt från något ont. Fler partier än V har dessutom velat frikoppla hedersproblemen från en specifik kultur, vilket Lundhs utredning nu vänder sig emot.
Dessvärre är det så att många av de människor som kommit till Sverige har burit med sig en hederskultur som förtrycker flickor, och även pojkar. Det kan vara i övrigt integrerade familjer som ändå begränsar döttrarnas vardag, och som tvingar pojkarna att bidra i förtrycket. De enskilda berättelserna från flickor som vuxit upp i detta är många, men en av dem skildrades självbiografiskt av entreprenören Gunilla von Platen i Sommar i P1 (19/7).
Att det är familjen som är förövare gör dessutom hedersförtrycket svårare att upptäcka och sätta stopp för. Och om det inte upptäcks går det heller inte att lagföra de ansvariga. Därför är det fortfarande viktigt att i synnerhet kommuner har rutiner för att upptäcka och hjälpa barn som visar tecken på att utsättas för hedersförtryck. Där finns det fortfarande mycket kvar att göra.
Hedersförtrycket måste bekämpas metodiskt. En ny brottsrubricering får inte bli kraftansträngningens kulmen.