Just nu övar svensk militär i Norge. Försvaret deltar i den stora Natoövningen Trident Juncture 18. Det är den största militära händelsen i grannlandet sedan kalla kriget. Drygt 50 000 militärer från närmare 30 länder deltar. Sverige bidrar med cirka 2 200 soldater, sjömän och officerare.
Även om övningen hålls i Norge kommer aktiviteter att ske i svenskt luftrum och transporter av soldater och militärfordon kommer passera genom landet. Det är bra att Sverige deltar, men för att säkra försvarsförmågan behöver vi dessutom gå med i Nato.
Syftet med övningen att stärka samarbetet mellan Natoländerna för att kunna uppfylla artikel 5. Den fastslår att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela försvarsalliansen.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) betonar dock att det svenska medverkandet i den pågående övningen inte har med Nato att göra. I stället motiveras det med den svenska solidaritetsförklaringen gentemot EU. Den säger bland annat att Sverige ska kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt, om ett EU-land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett angrepp. Det dock är naivt att tro att stödet från andra EU-länder kommer att vara tillräckligt vid ett sådant tillfälle, eftersom det inte uttryckligen gäller ett militärt stöd.
Det råder ingen tvekan om att övningen är ett utmärkt sätt att både öva militär personal och fördjupa samarbetet med andra länder. Under de senaste femton åren har det hänt mycket i omvärlden. Styret i Moskva har visat att det kan ta till militärt våld för att uppnå sina intressen i Georgien och Ukraina. Även om Ryssland inte nämns som angripare under Trident Juncture 18, så har övningen som premiss att Norge attackeras från öst och sydost av fem påhittade länder.
För att försvara svenskt territorium måste militär hjälp komma från andra länder. Många år av ogenomtänkt nedrustning, och en naiv tro att omvärlden blir tryggare, har lämnat det svenska försvaret med otillräcklig förmåga. Då är det inte rimligt att tro att enbart en upprustning av försvaret skulle kunna stå emot ett anfall. Särskilt när många politiker inte vill ge försvaret nödvändiga ekonomiska medel för att uppfylla mål.
Vi måste vara beredda att både ge och ta emot militärt stöd. I dag finns det en tro på att om något händer, så kommer Nato att komma till undsättning. Men för tre år sedan uttalade den amerikanske Nato-ambassadören Douglas Lute att utan ett medlemskap ska Sverige inte räkna med någon hjälp vid ett väpnat angrepp. Under de senaste åren har USA visat minskad vilja att bistå andra länders försvar. Landet har dessutom ställt hårdare krav på att Natoländerna ska öka sina ansträngningar att nå försvarsutgifter i enlighet med alliansens mål på två procent i BNP-andel.
Att Sverige deltar i den norska övningen är sunt, men är långt ifrån tillräckligt.