Om vi ger Försvarsmakten lite pengar kan den flytta sina strategiskt viktiga övnings- och spaningsområden någon annan stans. Tanken är lika orimlig som den låter. Men det är just den idén som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, nu har fått.
Anledningen till det originella förslaget är att HaV är i slutet av arbetet med att ta fram en havsplan, som avgränsar områden för olika intressen i Bottniska viken, på Östersjön samt på Västerhavet. Myndigheten har nu upptäckt att områden som passar för havsbaserad vindkraft ofta är sådana där Försvaret bedömer att stor risk för konflikt föreligger. Därför använder Försvarsmakten också områdena för övning och spaning.
Men i stället för att acceptera det både logiska och lagstadgade företrädet som försvarsintressen har föreslår alltså HaV att Försvarsmakten kan få ekonomisk kompensation för att ge upp vissa av dessa områden, till förmån för vindkraften. Pengarna, menar HaV, skulle kunna betala kostnaderna det innebär att flytta ett övningsområde.
Naiviteten är slående. Det är som om HaV, likt Tjorven i Vi på Saltkråkan, frågar sig ”får jag ta en tårtbit till?”, för att sedan själv svara ”ja, det får du”. Som om skrivna regler och ekonomiska resurser vore den enda anledningen till att myndigheten inte får göra på ett visst sätt. Utan vidare eftertanke besvarar HaV sitt eget orimliga resonemang med att föreslå att företrädet, som upprepas gång på gång i utkastet till havsplan, inte ska gälla i alla lägen.
Nog för att Försvaret behöver pengar för att stärka försvarsförmågan, men det ska inte ske på bekostnad av viktiga övnings- och spaningsområden. Då blir resultatet för försvarsförmågan ändå negativt.
Visst kan det vara frustrerande för HaV, och för vindkraftsbranschen, att energiintressen så ofta krockar med Försvarets intressen i havsplanen. Det sker nämligen upprepade gånger på flera olika platser, särskilt i Östersjön. Därtill finns uppmaningar från Energimyndigheten om att möjliggöra 50 TWh havsbaserad vindkraft, för att kunna nå energiöverenskommelsens mål om förnybar energiproduktion. Och visst är energiförsörjningen viktig, men HaV får helt enkelt acceptera att försvarsförmågan är viktigare.
När det gäller vår energiförsörjning finns det flera olika sätt att tillfredsställa den. Vi är inte helt utelämnade åt havsbaserad vindkraft – även om regeringens fientliga politik mot kärnkraft och kraftvärme onekligen pekar i den riktningen. Men för Försvaret är det närvaro på vissa specifika platser som gäller.
Faktum kvarstår nämligen att risken för konflikt i ett område knappast minskar bara för att Försvaret flyttar på sig. Sveriges sårbarhet, inklusive energiförsörjningen genom utplacerade vindkraftverk, ökar därmed om HaV:s förslag går igenom. Eftersom Försvarets bedömning av det får anses vara mer kvalificerad, kvarstår endast för HaV att låta vindkraften stå tillbaka.