Det nationella målet att minst 95 procent av tågen ska komma fram i tid 2020 kommer inte att nås. Den prognosen ger myndigheterna Transportstyrelsen och Trafikanalys i en rapport inom ramen för branschsamarbetet Tillsammans för tåg i tid, TTT. Och skulden för att punktligheten inte kommit över 90 procent delas till lika delar av Trafikverket och tågoperatörerna.
Trafikverket och tågoperatörerna får sällskap av så kallade yttre faktorer som de dominerande orsakerna till tågförseningar. Till yttre faktorer hör till exempel bränder och obehöriga på spåret. Förseningsorsakerna är dock sällan helt oberoende av operatörer eller Trafikverkets underhåll. Brister på fordon och kontaktledningar kan avslöjas av snöfall och hårda vindar. Just därför faller det på Trafikverkets och operatörernas lott att rusta både infrastruktur och tåg för det väder som tenderar att göra sig påmint.
I rapporten för TTT bekräftas också att sådant arbete faktiskt pågår. Ett exempel är att så kallad årstidsstyrd beredskap påbörjats. Det innebär att hela branschen samarbetar för att minska vädrets påverkan på punktligheten. Ett annat exempel är trädsäkring, då högre växtlighet röjs längs spåren för att bland annat undvika att träd faller över järnvägen. Detta gjordes under 2018 längs Bergslagsbanan, och under våren 2019 längs Värmlandsbanan.
Det är just sådant arbete som behöver fortsätta. Det tillsammans med upprustning av järnvägen innebär visserligen ett tillfälligt hinder då arbetet sker, men det är att föredra framför ett konstant lappande och lagande. Härtill kommer att tågoperatörerna kan behöva anpassa sig till den verklighet som råder, genom att till exempel hantera vagnparken på ett mer flexibelt sätt. Ett planerat banarbete utanför Alingsås ska inte behöva orsaka störningar i Boden, vilket skedde under 2018.
Att det är möjligt att få tågen att komma fram i tid ser vi i andra länder. Här finns alla möjligheter att inspireras av såväl prioriteringar som smarta lösningar. Japan brukar framhållas som ett föregångsland, där enkla järnvägssystem med regelbundet underhåll bidrar till att minska förseningarna. Det behöver inte bara handla om att reparera och underhålla samma system som vi redan har. Nya lösningar är väl värda att införa om de innebär att riskfaktorer kan minimeras.
I strävan att nå 95 procents punktlighet i det svenska tågnätet är det dessutom viktigt att inte bara titta på den nationella statistiken. 86 procent av alla persontåg utgörs av regional- eller pendeltåg. Det innebär att upprustningar för ökad punktlighet i begränsade delar av landet, till exempel runt större städer, ger stort utslag i statistiken. Då riskerar de 14 procent som utgörs av långväga tåg att nedprioriteras. För att undvika det måste målsättningen vara att järnvägen både ska vara ett färdmedel till jobbet varje dag och ett sätt att ta sig mellan olika delar av landet.