Det ska först sägas att rankingen som Svenskt Näringsliv gör brukar få kritik för metoden. Den bygger på enkätsvar från företag, och svarsfrekvensen är inte alltid den högsta. Dock går det att dra slutsatser från mätningarna. Det handlar om ett stort material och mätningarna har genomförts i samtliga 290 kommuner sedan år 2001. Inte minst är det möjligt att se tendenser och förändringar i de lokala företagsklimaten.
Vad kan då utläsas i årets ranking? Inga större överraskningar, men flera påminnelser. Dels påminns vi om att företagens villkor mycket handlar om infrastruktur och närhet till samhälleliga nyttigheter. Det demonstreras av att den grupp kommuner som i snitt har bäst företagsklimat ligger inom pendlingsavstånd från de tre storstäderna. Det handlar om välmående och borgerligt styrda medelklasskommunerna med stora villamattor.
Sämst går det för kommunerna som kategoriseras som rena landsbygdskommuner. Mer än 40 procent av dessa ligger i den lägsta kvartilen när företagsklimatet rankas. I Småföretagarsverige finns det en skillnad mellan stad och land – centrum och periferi. Och det borde också finnas utrymme för en mer aktiv politik för att stärka företagande på landsbygden.
Men det är heller ingen naturlag att landsbygden ska ha sämre företagsklimat än pendlingszonerna. Ett exempel är att som region kommer Jönköping på första plats – före Stockholm med alla huvudstadens fördelar. Gnosjöandan väger ännu tungt. Den lokala kulturen spelar roll.
Det går också att se stora skillnader i utfall mellan kommuner som ligger nära varandra och egentligen borde ha samma förutsättningar.
Om vi tittar på Skaraborg har Mariestad på mindre än tio år gått från plats 226 till plats 21. När det gäller faktorn politikens attityd till företag är Mariestad faktiskt nu nummer tre i Sverige. Enda svagheten verkar vara företagarnas upplevelse av trygghet där Mariestad har fallit ganska drastiskt. Konkurrenten Skövde försvarar en hedervärd femtionde plats i den totala rankingen och Götene ligger stabilt som en av landets mest företagsvänliga kommuner med placering nummer tio. Värre ser det ut för Lidköping som ligger på plats 272 och därmed hamnar bland de 20 sämsta kommunerna i landet. Vad är det som gått fel i Lidköping?
Svenskt Näringslivs företagsrankning kan inte tas som exakt vetenskap. Men det är ett fullgott underlag för kommunerna att diskutera och planera sin politik för ett bättre lokalt näringsliv. Det är som bekant företagen och deras anställda som betalar välfärden. Ett gott företagsklimat över hela landet ger Sverige en robust ekonomi som håller även i dåliga tider.