För att undvika snabbt ökande arbetslöshet vid en tredje våg ska kompensation för lönekostnader nu ingå i det så kallade nedstängningsstödet.
Det är goda nyheter. Samtidigt väntar många företagare fortfarande på kompensation som inte har betalats ut. Mycket av kritiken mot regeringen har inte rört omfattningen av stöden, utan byråkratin och saktfärdigheten i insatserna. Det är också här oppositionen har kritiserat regeringen.
Lyssnade man noga på presskonferensen kunde man också höra andra ideologiska skillnader i hur politiken ser på företagen. ”Aldrig tidigare har skattebetalarna räddat så många jobb”, konstaterade Andersson. Ett annat sätt att se på erfarenheten av pandemin är att sällan har landets företagare ansträngt sig så för att stötta samhälle och svensk ekonomi.
Kanske är det om hur erfarenheten ska tolkas som den stora vänster-högerkonflikten kring pandemin kommer att stå: var det staten som räddade företagen eller var det företagen som bar den tyngsta bördan?
För landets företag har tagit stort ansvar under pandemin. Man har följt rekommendationer och de ofta nyckfulla påbuden från myndigheterna. Samtidigt har de ofta tagit ett extra samhällsansvar på det lokala planet och försökt att anpassa sin verksamhet efter människors behov. Det offentligas stöd har varit anpassat för större företag, med resurser och kunskap för att navigera bland alla de olika typerna av stöd. Men många mindre företag har inte haft dessa marginaler.
Regeringen säger sig nu se ”ljuset i tunneln” för ekonomin. Och ljuset stavas vaccin. Samtidigt kunde man konstatera på den graf finansministern visade över hur långt EU-länderna kommit i vaccineringen att Sverige inte presterat som förväntat.
Sverige ligger i mitten bland EU-länderna sett till hur många äldre som fått sin första dos vaccin. Danmark, Finland och Norge ligger alla i topp. Sverige ligger närmare länder som Litauen och Rumänien. Det är synd för vaccineringen är som ministrarna påpekade den enskilt viktigaste åtgärden också för ekonomin.
En erfarenhet av pandemin som alla borde vara överens om är betydelsen som industrin fortfarande har för Sverige. Industrin driver svensk ekonomi. Den hade återhämtat sig redan i höstas och inom industrin skapas just nu många jobb.
Noterbart är att Ibrahim Baylan framhöll att industrin satsar och bygger ut produktion och jobb i Norrland. Som en av anledningarna angav Baylan ”ett enormt överskott av ren el”. Den tanken skulle man kunna ta ett steg längre. Om god tillgång på ren el i norra Sverige betyder fler jobb där, vad betyder det då för jobben i södra Sverige när ren el försvinner
Klart är att det som avgör Sveriges välfärd och motståndskraft mot kriser är de resurser som företagen jobbar ihop. Långsiktigt goda förutsättningar för företagande inom olika sektorer är bästa medicinen för framtiden.