På torsdagen kom beskedet från Helsingfors att landet kommer att ansöka om Natomedlemskap. I ett gemensamt pressmeddelande aviserade president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de nu påbörjar de åtgärder som behövs för att skyndsamt lämna in landets ansökan, och förväntar sig att processen kommer vara klar inom de närmaste dagarna.
Det är ingen överraskning att Finland nu tar detta steg. Som granne med Ryssland är det kanske mer förvånande att de avvaktat så länge. Finland försökte länge att upprätthålla en någorlunda god relation med sin granne i öst, men ter sig nu göra bedömningen att detta inte längre är möjligt eller hållbart. Det är sannolikt en klok bedömning.
Efter Rysslands krig i Georgien och sedan Ukraina ser man tydligt konturerna av landets aggressiva revanschism. Den ryska regimen vill expandera, och återta alla de territorier som det ryska imperiet erövrade och Sovjetunionen förlorade. Därför är det glädjande nyheter, såväl för Europa som för de gamla sovjetrepublikerna, att Finland nu väljer Nato.
Winston Churchill sade en gång att man inte kan resonera med en tiger när man har huvudet i dess mun. Han pratade om Nazityskland, men orden kan lika gärna appliceras på mindre länder i relation till Ryssland. Finlands hårda motstånd mot Ryssland under Vinterkriget var förvisso imponerande, men utfallet av det kriget visar landets utsatthet gentemot Ryssland. Ryssland är helt enkelt för stort för ett litet land att ha någon reell chans att stå emot själva, om en konflikt väl bryter ut – och risken att detta sker har ökat väsentligt de senaste månaderna.
När Finlands inträde väl är gjort så har vi i Sverige också all anledning att vara glada. Ett finländskt Natomedlemskap innebär att säkerheten kring Östersjön kommer stärkas ytterligare. Men vi bör inte nöja oss där, utan vi får i stället hoppas att Finlands steg påverkar vår egen regering att snabbt följa efter.
På söndagen håller Socialdemokraternas partistyrelse ett extra sammanträde där denna fråga kommer avgöras. Om allt vill sig väl så kommer de då besluta sig för att ansluta till Finlands linje, och förhoppningsvis inleder de sedan den formella processen redan på måndag. Enligt alla bedömningar ser detta ut att bli fallet. Det har tagit partiet alldeles för lång tid att nå denna slutsats, det rådande säkerhetsläget har av oppositionen påtalats länge inför döva öron, men om det nu blir ändring är vi många som kan dra en suck av lättnad.
Men arbetet tar inte slut här. Vi har fortfarande ett eget försvar som måste rustas upp ordentligt för att nå upp till Natos nedre gräns.