Fem och fotbojan

Regeringens förslag om hemarrest för unga är ett sätt att lösa problemet med unga som återfaller i brott, menar skribenten.

Regeringens förslag om hemarrest för unga är ett sätt att lösa problemet med unga som återfaller i brott, menar skribenten.

Foto: Larsen, Håkon Mosvold

Ledare2019-04-17 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Karriärbyten i all ära, men den som blir yrkeskriminell i tidig ålder återvänder sällan till majoritetssamhället. Unga som hänger sig åt ett liv längs brottets bana är ett stort problem. Under sina liv hinner de orsaka stort lidande samtidigt som de kostar samhället oerhörda summor. Det är inte ett problem med en enkel lösning. Men regeringens aviserade förslag om hemarrest för unga kan i vart fall bli ett steg i rätt riktning.

Det är ett av Socialdemokraternas vallöften som regeringen nu avser förverkliga. Förslaget går ut på att unga som begår brott ska kunna dömas till en form av husarrest. Detta meddelade justitieminister Morgan Johansson i TV4 Nyheterna (16/4). Systemet är iögonfallande likt det som gäller för vuxna som avtjänar sitt kortare fängelsestraff medelst så kallad intensivövervakning med elektronisk kontroll, det vill säga fotboja. Man ska kunna gå i skolan, eller i förekommande fall till arbetet, på dagtid men är utöver det hänvisad till hemmet. Att det efterföljs ska även för unga kontrolleras med fotboja.

Moderaterna kritiserade förslaget i valrörelsen. Partiets dåvarande rättspolitiska talesperson Tomas Tobé menade att det inte lämpligt för alla. Det hade han förstås rätt i. Till S försvar bör dock sägas att de inte heller har avsett detta. Syftet är att husarrest ska väljas som påföljd när det anses kunna bidra till att bryta unga personers brottsliga bana. Som sådant kan det vara ett betydande verktyg. Alla sätt som kan bända loss unga från kriminaliteten bör användas. För många unga förbrytare är fängelset inte så mycket ett straff som en utbildning i kriminalitet.

Ett mer betydande problem är att unga som hemfaller åt brott tenderar att ha mindre än optimala hemförhållanden. I många fall är det just hemmet som är orsaken till att unga personer söker sig ut till varje pris och sedan stegvis finner sig indragna i mer ljusskygga sammanhang. Ibland går brottsligheten i direkt arv från föräldrar till barn. I dessa fall kan det vara direkt olämpligt att fjättra dem vid hemmet.

Att det skulle vara möjligt att fortsätta ha samma umgänge som innan om man döms till husarrest är en annan invändning. Det äger viss relevans. Dessa miljöer kännetecknas dock ofta av alkohol- och drogmissbruk. Enligt Johansson är tanken att även frekventa tester ska genomföras för att upptäcka detta. Det har i vart fall potential att hantera en väsentlig del av det problemet.

Strafflagstiftning är en svår konst. Regeringen har dessutom visat sig ha särskilt svårt för den. Flera av regeringens reformförslag har mött hård kritik från bland annat Lagrådet för det tekniska utförandet. Alliansregeringen blev varse hur ambitiösa reformer på straffsidan kan gå om intet i tillämpningen om lagen inte skrivs exakt rätt.

Regeringen avser att lägga fram förslaget för riksdagen i höst. Det är svåra avväganden som måste göras i konstruktionen för att tillämpningen ska träffa rätt. Men läggs en stor portion arbete på utformningen av förslaget kan det få en positiv och välbehövlig effekt.