Fel och onödiga läkemedel samt för höga doser har blivit vardag för många äldre. Såväl hälsa som livskvalitet står på spel och situationen behöver tas på allvar. För att vända trenden behövs det bättre kunskap och vårdpersonal som talar med varandra och samarbetar för patienternas bästa.
Apotekaren Cecilia Lenander vid Lunds universitet har i sin avhandling, Interventions to improve medication use in elderly primary care patients (2017), granskat läkemedelsgenomgångar som har utförts i primärvården. Patienterna var i snitt 87,5 år och de flesta bodde på särskilt boende. Antalet läkemedel varierade mellan ett och 35 och var i genomsnitt 11,3.
Resultatet visar att 80 procent av deltagarna hade problem som var relaterade till läkemedel. Många åt läkemedel som inte längre behövdes, som dessutom riskerar att leda till både biverkningar och följdsjukdomar.
Frågan är inte ny, redan 2011 uppmärksammade Socialstyrelsen att användningen av läkemedel har ökat och att detta kan medföra en ökad risk för problem. Cecilia Lenander uppger att 30–40 procent av akutinläggningarna av äldre på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Fördelen, säger hon, är att majoriteten av dessa är möjliga att förebygga. En minskning av äldres användning av mediciner skulle ha stor inverkan på både hälsa och livskvalitet.
Varför fortsätter då vården att ge fel och onödiga mediciner till äldre? Mycket pekar på att det saknas kunskap och förmåga att samarbeta mellan olika yrkesroller inom vården. Men det handlar också om att välja den enkla vägen att lugna patienter på boenden genom antidepressiva läkemedel.
Att minska riskerna med överanvändning av läkemedel har lyckligtvis varken med tid eller pengar att göra. I stället bör vårdpersonalen ta till vara den kunskap som finns och samarbeta med andra professioner. I praktiken innebär detta att läkare måste samarbeta med sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Det kan låta som en trivial lösning. Men det är ett steg som kan vara nog så stort inom vården.
Rose-Marie Johansson-Pajala, doktor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, säger till forskning.se (7/4) att samarbete är vägen fram till en minskad användning. Dessutom måste kommunikationen mellan yrkesgrupperna fungera:
”Teamsamverkan är centralt i läkemedelsövervakningen. Sjuksköterskor upplever att de måste förlita sig på omvårdnadspersonalens observationer och rapporteringar medan läkaren i sin tur förlitar sig på sjuksköterskorna. Det är såldes viktigt att hela teamet har goda kunskaper och att var och en är medveten om och tar sitt ansvar samt att kommunikationen dem emellan fungerar.”
Man brukar säga det är viktigt att åldras med värdighet. Devisen borde istället vara att medicineras med värdighet och öppna ögon. Ingen borde behöva lida av slentrianmässig övermedicinering.