Hur många medborgare känner till vad deras skattepengar går till? En och annan kan säkert nämna hur stor budget kommunen har. Och många kan sannolikt peka ut vilka kommunala verksamheter som har störst kostnader. Men ytterst få har en mer detaljerad bild av hur pengarna fördelas och spenderas.
Tyvärr gäller detta inte bara medborgarna, utan till stor del även de fritidspolitiker som har som uppdrag att fördela pengarna. Skälet till detta är en förenklad budget som endast presenteras i grova drag. Där endast förändringar från år till år presenteras i detalj. Det gör det mycket svårt att få en överblick över helheten enbart genom att läsa budgeten.
Beslut tas om förändringar varje år, men utan att tydligt ange nuvarande kostnader. Eftersom det var många år sedan en detaljerad budget presenterades är det ytterst få personer som har en uppfattning om hur kostnaderna utvecklas. Det är också omöjligt att jämföra budgeten på detaljnivå med tidigare år. En historielös budget är inte en bra grund att stå på för att fatta beslut om framtiden.
Vänsterpartiet har pekat på just detta problem i en motion de lade fram i höstas. De uttrycker sig än mer drastiskt. ”Nu efter många år är det nog inga politiker eller tjänstemän som har någon övergripande insyn över samtliga kostnader.” De pekar på att detta gör det svårt för fritidspolitiker i de olika partierna att göra alternativa budgetar där de omfördelar kostnader efter sin egen politik.
För en god politisk styrning finns det starka skäl att budgeten varje år ska innehålla detaljerade kostnader. Vänsterpartiet nöjer sig med att föreslå att den första budgeten varje mandatperiod ska innehålla denna information. Det synes vara en rimlig lägstanivå som det är svårt att se några relevanta invändningar mot.
En detaljerad budget kräver inte mer av politikerna. Siffrorna finns redan. Det är tjänstemännen som får lägga lite tid på att presentera siffrorna. Det torde inte innebära någon relevant kostnad i förhållande till fördelarna.
Att en detaljerad budget skulle vara till nytta för politikernas möjlighet att styra kommunen är uppenbart. Dessutom får medborgarna en möjlighet att sätta sig in i kommunens kostnader. Det möjliggör ett ökat engagemang och en fördjupad dialog mellan medborgare och folkvalda.
När medborgarna skaffar sig en uppfattning om var pengarna tar vägen kan de antingen betrakta kostnaderna som rimliga. Det leder till större förståelse för de politiska prioriteringarna. Eller så ifrågasätter de vissa kostnader. Då finns möjlighet för dialog. Skulle en stor del av medborgarna protestera mot enskilda kostnader kan det leda till förändrade prioriteringar. Det är också ett sätt för folkvalda och medborgare att mötas.
Medborgarnas insyn i kostnaderna leder hur som helst till en högre legitimitet för skattesystemet och den politiska ledningen. Och de folkvaldas insyn i detaljerna ger dem en bättre kontakt med såväl verklighet som väljare. Det borde vara ett lätt beslut att anta motionen.