Vilka som ska styra kommunen de närmaste åren påverkas förstås av mandatfördelningen i fullmäktige, men även valtekniska samarbeten kommer att ha betydelse.
Ser man på enskilda partiers resultat i kommunvalet så går SD framåt i kommunen, precis som på riksnivå. De lokala Moderaterna gör ett starkt val, de går emot partiets nedåtgående trend i riket och ökar flera procentenheter. L tappar var tredje röst och SV nästan lika stor andel. Även MP backar och klarar gränsen till fullmäktige med blott ett 70-tal rösters marginal. Inga nya partier synes vara i närheten av att ta sig i fullmäktige.
På ett övergripande plan syns en tydlig skillnad mellan partier som stöttat styret respektive inte gjort det under mandatperioden. Samtliga partier som understött det S-ledda styret, genom valteknisk samverkan, deltagande i styret, eller budgetsamarbete, går bakåt. Medan övriga partier (M, KD, SD) går framåt. Det är ett tecken på att den samlade väljarkåren vill ha en förändring.
Huruvida det finns ett riktat missnöje, och vad det består i, är svårare att veta. Det är väl känt att styrande partier och dess stödpartier riskerar att tappa i väljarstöd. Det kan förklara nedgången. Trenden kan även förstås utifrån att väljarna rört sig högerut, en allmän trend som funnits en längre tid. Ett väljarbeteende som mycket väl kan ha förstärkts genom att flertalet partier ändå hållit ett vänsterlutande styre under armarna.
Det återstår nu för partierna att förhandla fram poster och ett styre. Eventuell valteknisk samverkan kan påverka styrkeförhållandena i styrelserna även denna gång. Men det är mandatfördelningen i fullmäktige som är det enda som räknas för att styret ska få igenom budget och andra tyngre politiska beslut.
Och där ser det knivigare ut för S att få med sig tillräckligt många partier. För att få en majoritet med den tidigare budgetkonstellationen krävs att man även tar in Vänsterpartiet. Vilket torde vara svårsmält för Liberalerna. Liberalerna och Westerwikspartiet är tillsammans vågmästare mellan höger- och vänsterkoalitionen. Innan valet sade de båda att de hellre ser ett moderatlett styre. Vilket ger viss skyldighet att agera därefter. Valresultatet ger möjlighet till ett borgerligt styre med M, KD, SD, W och L som underlag. Det borde vara det givna styret de kommande åren (förutsatt att inte även C kan ompröva sina samarbeten).
Samtidigt har Liberalerna uttryckt att de inte vill vara beroende av SD. Den som undrat varför ledarsidan vid flera tillfällen kommenterat de lokala liberalernas ställningstaganden innan valet ser svaret nu. Deras inställning till SD avgör, tillsammans med W, om det blir ett borgerligt styre de närmaste fyra åren.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.
Liberalernas val står mellan V och SD. Mellan att stötta ett styre som även stöds av V eller ett som stöds av SD. De kan såklart vägra att välja och förhålla sig passiva. Ett moderatlett styre med stöd av KD, SD och W skulle möjligen ändå kunna få igenom sina budgetar, mot en opposition bestående av S, V, C och MP. Men det kräver att Socialisterna inte röstar på vänsterblockets budgetförslag, och det kan bli både osäkert och stökigt. Dessutom är det tveksamt att Liberalernas väljare uppskattar att de helt ställer sig utanför samarbeten och möjligheten att påverka.
Ett ytterligare alternativ är ett majoritetsstyre bestående av M och S. Det skulle vara stabilt, och lösningen lockar en del partiaktiva, då samarbetet brukar fungera mellan partierna. Men väljarna hos dessa partier uppskattar inte tanken lika mycket. Och ett sådant styre skulle inte heller representera väljarkårens rörelse. Gladast åt en M+S-ledning skulle kanske L bli. Då slipper de åtminstone välja väg.