Men i den senaste rapporten från Centrum för idrottsforskning (13/5) bekräftas trenden att just pojkar på 7-12 år står för den största minskningen. Samma sak sker i alla åldersgrupper för både flickor och pojkar. Föreningslandet Sverige, där idrottsföreningarna utgör en betydande del, engagerar allt färre.
Att färre barn idrottar genom en förening innebär inte nödvändigtvis att den fysiska aktiviteten minskar. Analyser från Ungdomsbarometern visar i stället en ökning av andelen som tycker att en sund livsstil är viktigt. Men många väljer i stället att engagera sig på egen hand, för att slippa hålla sig till de träningstider och ambitionsnivåer som erbjuds av en förening. Här har många klubbar en del arbete att göra om de vill locka fler. Men det finns också andra problem med att föreningsdeltagandet minskar.
Trenden gäller inte bara barn och idrottsföreningar, utan generellt. Bland befolkningen som är 16 år eller äldre har andelen som är medlem i minst en förening minskat från 78 procent 2014-2015 till drygt 75 procent 2018-2019, enligt statistik från SCB. Det är ingen dramatisk minskning, och siffrorna är fortfarande höga. Mer oroande är att allt färre ungdomar ens vet vad en förening är, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Och om färre barn deltar i föreningsidrotten är risken att deras tröskel för att engagera sig i föreningar växer.
Bekymret med en fortsatt minskande medlemsbas borde inte bara vecka de föreningsaktivas pannor, utan alla som på något sätt tar del eller gynnas av föreningarnas verksamhet. Och det gäller i princip varenda kotte. I Sverige är det nämligen inte bara fritidsaktiviteter som sköts i föreningsform. Det är bostäder och vägar, fiskevård och politik, och mycket mer.
Viktiga samhällsfunktioner, och stora summor pengar, hanteras av föreningar. Därför är det viktigt att tillräckligt många vet hur en förening fungerar. Medlemsförankring, årsmöten och budgetering kräver övning. Och det kan vara alltför främmande för att personer som aldrig ens varit medlem i en förening tidigare ska våga sig på ett engagemang.
Därtill fyller även enkla föreningsmedlemmar en viktig funktion för att se till att en styrelse inte kan utnyttja de gemensamma tillgångarna eller begå brott. Bristande medlemsengagemang var till exempel en av många anledningar till att styrelsen i en bostadsrättsförening i Malmö 2015-2017 kunde begå mångmiljonbedrägeri. Men för en medlem som inte känner till hur en förening fungerar är det svårt att upptäcka fuffens.
Medlemskapet och engagemanget i föreningar är fortfarande högt på det stora hela. Men en koncentrerad minskning kan redan nu slå hårt mot vissa föreningar, och deras verksamheter. Om allt färre barn börjar sin föreningsbana i den lokala idrottsklubben är risken att utanförskapet i föreningslandet Sverige eskalerar.