I Sverige finns 550 producenter av alkoholhaltiga drycker. Större delen av dessa, 60 procent, är små med maximalt fem heltidsanställda. Endast tio procent av företagen har funnits i mer än tjugo år. Utvecklingen av svenskproducerad öl, sprit och även vin går snabbt uppåt, konstaterar bland andra Sveriges Oberoende Småbryggerier och Föreningen Svenskt Vin i ”Dryckesbranschrapporten 2018”.
Det finns uppenbarligen ett intresse för svensk måltidsdryck. Att det gäller öl och spritdrycker är kanske inte helt oväntat, men nu finns även så många som 76 vinproducenter i Sverige. Men trots den tydliga utvecklingen var 28 januari 2018 första gången enbart svenskt vin serverades vid en bankett i Stockholms stadshus. Pionjären var Kungliga skogs- och lantbruksakademin, KSLA, men det är märkligt att ingen annan hunnit före.
Sedan 2008 har Sverige på olika sätt marknadsförts som mat- och måltidsland för turister. Det påbörjades på initiativ av tidigare landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), men projektet fick kritik för att det inte kunde bevisas ge särskilt stor effekt för branschen. 2017 fick dock organisationen Visit Sweden, som till hälften ägs av näringsdepartementet, i uppdrag av jordbruksverket att bedriva ett liknande arbete för att fler turister ska upptäcka svensk mat och även dryck.
Med tanke på de avsikter som funnits på hög nivå är det konstigt att exempelvis Nobelbanketten, där svenska råvaror ofta tar stor plats i menyn, inte tagit för vana att servera svensk dryck. De senaste åren har vinerna varit bland annat franska, spanska och italienska, medan endast punsch och mineralvatten varit från Sverige. Dryckesproducenterna konkurrerar dessutom med andra småskaliga livsmedelsentreprenörer som kan sälja sina produkter direkt till kunderna, medan bryggerier och destillerier måste gå via Systembolaget.
Nog för att bästa möjliga vin ska serveras vid fina middagar, men utan ordentlig uppmuntran är det svårt att utvecklas. Därför är det lovande att svensk dryckesproduktion har gått framåt, trots allt. Men hur stor hade utvecklingen varit om dryckesproducenter haft samma möjligheter som i andra länder? Att de överlever i dag visar på stor potential.
Att alkoholhaltiga drycker är kontroversiella i Sverige är Systembolaget ett bevis på. Många förknippar den inhemska produktionen med traditionellt ”fula” drycker som öl och starksprit, medan vinet har sin hemmaplan i andra länder. Men svensk öl och starksprit har förfinats och där vindruvor inte kan växa finner vinproducenter nya vägar med exempelvis bär som råvara.
Därför är det dags att göra de officiella ambitionerna realistiska och öppna dörrarna för svensk dryckesproduktion. Att vid officiella banketter ta efter KSLA:s meny är en god början. Dessutom bör det vara en självklarhet för svenska ambassader runtom i världen att servera svenska drycker vid all form av representation.